Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 31 jan. 1932 - Litteratur - Axel Somme: Verdensøkonomiens pulsårer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTËRÀTU
’Axel Somme: Verdensøkonomiens pulsårer. Aschehougs Forlag. Oslo.
183 sidor.
Förra året utkom på norska en översättning av engelsmannen
Horra-bins ekonomiska geografi. Den översättningen hade verkställts av Axel
Sømme, som dessutom fogat till originalet en redogörelse för de nordiska
ländernas geografi. Den var mycket kort och sade egentligen inte så
mycket om översättarens förmåga art självständigt behandla ett
geografiskt ämne. Horrabins bok var inte en geografi i vanlig vedertaglig
be-imärkelse. Den såg på problemen med analyserande ögon och sökte mera
ge en bild av utvecklingen både den gångna och den kommande än en
faktisk kunskap om siffror och namn.
Översättaren har tydligen inspirerats till att själv också producera
någonting i samma stil och resultatet föreligger i Verdensøkonomiens
pulsårer. Det är inte heller det någon systematisk och hela världen
omspännande redogörelse för den geografiska bakgrunden till det nuvarande
näringslivet utan författaren har ställt in sitt förstoringsglas på vissa
»mindre punkter. Sålunda redogör han exempelvis för tre moderna
storhamnar, London, Antwerpen och Duisburg—Ruhrort. För tre av
storindustrins brännpunkter Lancashire, Ruhr och Pennsylvania, för tre
franska problem, Lothringen, Immigrationten och kolonialväldet, för tre
sidor av det moderna Ryssland, kollektiviseringen, skogsbruket och
industricentra samt för Indien och Kina. Det är allt, nten det är
tillräckligt för att man skall få en ganska skarp bild av hela
världsekonomin och dess materiella bakgrund.
Förf. är helt visst objektiv och änger en hel rad källskrifter, men
hans subjektiva omdöme sticker ofta nog fram, men man vill
knappast kalla det för ett fel. Framställningen blir livligare på det sättet,
och om någon läsare frestas till opposition kan det endast vara nyttigt
för läsaren själv.
Icke minst intressant är det avsnitt som handlar om Ryssland. Förf.
ser helt visst riktigt, då han framhåller, att den enda möjligheten till
effektiv konkurrens ifråga om spannmålsodling låg i en konsekvent
stordrift och att kollektiviseringen därför principiellt har stora utsikter att
lyckas. Sedan må det ju vara en öppen fråga, om det kan vara lämpligt
med gårdar, som äro lika stora som den danska ön Fyen. Det måste
emellertid vara en underlig syn att se ett dussin traktorer med en
kombinerad skördemaskin och tröskverk efter sig köra kanske 20 kilometer
rakt fram utan att vända, och att köra dag och natt för att tillräckligt
kunna utnyttja maskinerna. Efter traktorkolonnen kommer fältköket och
tälten för arbetarna. Det är det verkliga fälttåget för att föra
femårsplanen till seger. Sen kan man diskutera, om detta väldiga sovjetgods
lämnar överskott eller icke. Förf. tror för sin del att det går med vinst
och gör det därför, att i Amerika de största farmerna gå med vinst
också med de nuvarande ruinerande spannmålspriserna, som betyda ruiit
för de medelstora och små böndenia,
S
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
