Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 31 jan. 1932 - Händelser och spörsmål - Planhushållning utan socialism?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
120 Händelser och spörsmål
gångar och att vidtaga alla de åtgärder en sådan organisation kräver.
Vi anse att denna organisatoriska uppgift inte överstiger mänskornas
förmåga, och att en början måste göras omedelbart. Vi kunna inte förutse
slutet, men vi kunna ånge de första stegen.
Vi förorda därför ett elastiskt system av planorganisationer, sotm
bygger på frivillighet i all den utsträckning som är förenlig med trygghet för
att åtgärderna ledas av hela samhällets intressen och att dessa intressen bli
vederbörligen skyddade.»
Farorna för en planhushållning inom enskilda industrier ligger i att
man frestas begränsa produktionen. Det förjnekas inte att sådana
industrier finnas, där den enda rimliga politiken verkligen består i
begränsning. Men målet för en allmän planhushållning måste tvärtom vara det
mycket svårare, nämligen att i fullaste utsträckning upprätthålla
produktionen. Med detta som den första stora utgångspunkten formuleras sedan
riktlinjerna i ytterligare tio punkter, vilkas allmänna tendens framgår
av sådana formuleringar som dessa: att öka inkomsten för de breda’
lagren, som komma art ge ut mera därav för massartiklar; att särskilt
höja de lägsta lönerna; att få bort företagen med de dyraste
omkostnaderna; att göra strömmen av köpkraft från konsumenterna jämnare
än aktiviteten inom produktionen genom bruk av reserver eller
arbetslöshetsförsäkring; att söka åstadkomma önskvärd jämvikt mellan
produktionsförmåga och efterfrågan; att få fram andra utlopp för
kapitalplaceringar än slösaktig duplicering av förhandenvarande kapacitet; att främja
jämvikten mellan sparande och framställning av realkapital; att samordna
verksamheten inom de grundläggande »kapitalproducerande» industrierna
med utvecklingen inom »konsumtionsvaruindustrierna», så att inte de förra1
såsom nu variera mycket starkare än de senare; att så vitt möjligt
stabilisera prisnivåerna men inte ett prissystem som är fastlåst endast på
vissa punkter; ständiga undersökningar av såväl den aktuella som den
latenta efterfrågan, däribland sådan efterfrågan som kan lockas fram genom
stadigare sysselsättning och högre löner.
Den organisation som föreslås för det praktiska genomförandet av
dessa planer skulle besta av ett »ekonomiskt landsråd», tillsatt av
presidenten efter hörande av senaten och olika enskilda organisationer. Detta
högsta råd skulle samla allt nödvändigt material, sätta i gång
»organisationsråd» inom de särskilda industrigrenarna, varvid inte bara de
nuvarande ledarna för industrin skola vara representerade utan också i görlig
mån övriga intressenter, såsom fackföreningar, konsumenter, mindre
företagare och eventuellt leverantörer av råvarorna. Högsta rådet skulle inte
kunna påtvinga industrierna sina organisationsplaner, mien om efter viss.
tid dess initiativ inte lett till resultat, skulle det ha rätt att komma in med
förslag till lagstiftning. Att här ingå närmare på de växlande former för
organisation man tänkt sig inom de olika grenarna av näringslivet, skulle
föra för långt. Bortsett från dessa organisationsplaner innehåller
rapporten en hel rad punkter av intresse för den som bryr sig om hur man i
åsyftade amerikanska kretsar ser på problemen om arbetslöshet, kriser,
krigsskulder etc. Även den internationella handeln beröres nämligen, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
