Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 29 febr. 1932 - In- och utrikes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IN- OCH UTRIKES
29. 2. 32.
NÅGON VERKLIG LJUSNING i den internationella
ekonomiska krisen är svår att upptäcka. Förhoppningar, som föddes
då England och de skandinaviska länderna övergåvo guldmyntfoten,
ha inte blivit infriade. På somliga håll trodde man nog, att detta
avfall skulle kännas som ett så starkt hot mot guldets framtida värde,
att överläggningar snart skulle komma igång om en nyordning av
världens penningväsen. Den närmaste följden blev i stället en tävlan
om guldet från de länders sida, som redan voro i besittning av en
oproportionerligt stor del av förrådet. Länderna med pappersmynt ha
visserligen befriats från tvånget att följa med i det fortsatta prisfallet
i guldländerna, men den relativa lättnad, som detta får anses
innebära, har inte varit tillräcklig för att i stort sett ändra det
ekonomiska läget i världen. Räntesänkningen i England, som anses hänga
samman med att den låga pundkursen lockat dit väldiga mängder av
guld från Indien, kan ju tänkas betyda att det snart återigen blir
"billiga pengar" i världen. Men det hade man före krisen för
guldmyntfoten och det har förr varit utmärkande för ekonomiska
depressioner, utan att i och för sig betyda en snar återhämtning för
det ekonomiska livet. Här kommer man tillbaka till att lågt diskonto
inte är detsamma som möjligheten att få billigt kapital för
anläggningar på lång sikt, och att även om denna möjlighet förefinnes, det
inte är säkert att företagsamheten inställer sig. Detta välbekanta
förhållande är det ju närmast som givit upphov till meningen, att en
depression är den lämpliga tiden för det allmänna att öka ut sina
kapitalplaceringar och sina beställningar av nyttiga ting överhuvud.
DET KAN UNDER SÅDANA FÖRHÅLLANDEN synas
egendomligt, om kraven på utvidgning av det allmännas företagsamhet
skulle gå jämsides med en viss benägenhet för att hålla tillbaka
kre-ditgivningen åt enskilda företagare. Skulle t. ex. en lägre ränta locka
fram ökad företagsamhet och ökade arbetstillfällen inom det privata
näringslivet, borde ju denna väg vara lättare framkomlig än den som
innebär större kapitalutlägg från samhällets sida. Frågan är inte
ny. Om ett land har guldmyntfot och diskontot har betydelse för att
hålla kvar kapitalet i landet, kan det av penningpolitiska skäl vara
9 Tiden N.-r j, içj2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
