Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 29 febr. 1932 - In- och utrikes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
In- och utrikes 133
och rådande kostnader inte alls eller endast delvis kunna hållas i gång,
är man just framme vid det problem som här intresserar oss,
nämligen om varje aktion för att stödja eller återställa en prisnivå, vid
vilken de effektiva företagen kunna hållas igång med gällande löner,
skall anses för en skadlig inflation. Det som gör att kriserna verka
så meningslösa, är ju inte att de avslöja en överspekulation på vissa
områden, som tydligen får rättas till under oundvikliga rubbningar
och omflyttningar. Vad människor inte kunna försona sig med är
påståendet, att denna relativt blygsamma omläggning måste ske
genom prisfall och lönesänkningar, som skaka hela näringslivet, och att
strävandena att reglera dylika omläggningar äro farliga ingrepp i
naturens egen lakningsprocess.
SOCIALDEMOKRATERNAS MOTION om att inställa årets
värnpliktsövningar har avslagits i båda kamrarna. Utgången var
väntad och betyder för det stora krishjälpsprogrammet bara, att
andra utvägar få sökas då det gäller att skaffa de nödvändiga medlen.
Förslaget att spara 17 milj. på militärutgifterna gick ut ifrån tanken,
att detta sätt att skaffa pengar skulle vara mera tilltalande för
borgerliga sparsamhetsvänner än en hänvisning till ytterligare ökade skatter.
Men förusättningen för hela resonemanget är naturligtvis, att man
vill vara med om åtminstone de delar av den socialdemokratiska
motionen, som äro avsedda att finansieras genom skatter eller
besparingar och inte genom lån. Huruvida denna förutsättning är till
finnandes på något håll inom de borgerliga grupperna, får ju efter
pressdiskussionen anses mycket tvivelaktigt, och
riksdagsbehandlingen rubbade inte detta intryck. Men motionen sattes inte av
motståndarna in i sitt sakliga sammanhang som ett led i en hjälpaktion,
och meningsutbytet i riksdagen blev därför till sin ena del en
ofruktbar försvarsdiskussion av det gamla kända slaget. I den mån frågan
å andra sidan ställdes om värnplikt och arbetslöshet, kunde ju alltid
delade meningar råda om nettobesparingens storlek. Från högerhåll
nöjde man sig emellertid inte med att hålla denna relativt säkra
position. Man ville ha värnplikten erkänd som en lämplig form för
arbetslöshetshjälp och drog sig inte för konsekvensen att i så fall
borde man helst kalla in flera årsklasser under en tid av ekonomisk
depression. Så småningom lär väl även högern komma till klarhet
om de vådliga konsekvenserna av sålunda knäsatta principer. Nog
för att man på den vägen kan effektivt minska antalet arbetslösa.
Men högern brukar ju inte vara främmande för frågan vad det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
