Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 29 febr. 1932 - Ernst Wigforss: Socialdemokrati och konsumentintresse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SOCIALDEMOKRATI OCH
KONSUMENTINTRESSE.
Socialdemokratin har i sin praktiska politik alltid sökt tillvarataga
konsumenternas intressen. Det finns knappast en fråga rörande vår
näringspolitik eller skattepolitik, där inte partiet i hög grad låtit sin
hållning bestämmas av hänsyn till den stora konsumerande
allmänheten. De "indirekta" skatterna ha bekämpats, därför att de belasta
breda folklagers konsumtion. Tullfrågan, särskilt när det gällt
livsmedelstullar, har i första rummet betraktats som en prisfråga. Man
har inte velat vara med om att fördyra levnadskostnaderna. Andra
former för skydd åt producentgrupper ha bedömts från samma
utgångspunkt; Det nu gällande inmalningstvånget och den åtföljande
prisgarantin liksom det nyss beslutade importmonopolet på socker
ha avböjts väsentligen under motiveringen, att de medföra högre
priser än som är nödvändigt, d. v. s. högre än som skulle råda med
fri konkurrens från utlandet.
Denna inställning har i många hänseenden varit betydelsefull, och
hur den har sina rötter både i partiets teoretiska utgångspunkter och
i historiska omständigheter, bleve ett långt kapitel att närmare söka
utreda. Några huvudfaktorer ligga tämligen i dagen. Man behöver
inte underskatta den roll en på teoretiska grunder vilande
frihandels-uppfattning spelat, därför att man tydligt ser, vilka särskilda
förhållanden det är som gett konsumentsynpunkterna en så framskjuten
plats. Tullfrågan fick sin första aktualitet i kampen om
livsmedelstullarna, där industriarbetarnas påtagliga intressen ställde dem i
fri-handelslägret, och denna ursprungliga stridsformation har bidragit
till att skapa en tradition och att hålla tillbaka de sympatier för
industritullar som naturligtvis måste ha en jordmån hos vissa
arbetargrupper. Att sådana gruppintressen mycket lite kunnat göra sig
gällande får väl till en del sättas i samband med den plats som
solidariteten intagit i arbetarrörelsens tankevärld. Det som anses gynna
hela arbetarklassen måste sättas över enskilda gruppers omedelbara
fördelar. Men att arbetarklassen i sin helhet framstått som den
naturlige bäraren av konsumentintresset, har djupt liggande orsaker.
Det kan tyckas egendomligt, att en klass, som så uppenbart håller
"produktionen" vid makt, inte både av sig själv och andra i främsta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
