Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 29 febr. 1932 - Ernst Wigforss: Socialdemokrati och konsumentintresse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
138 Ernst Wigforss
rummet räknas in bland "producenterna". Men i en ekonomisk
organisation, som är inställd på produktion av varor, kommer den som
förfogar över dessa varor att bli producent i en särskild och
utpräglad betydelse. Därför är det företagarna, som anses vara de
egentliga representanterna för produktion och näringsliv. Att
näringslivet blomstrar, betyder att företagen lämna god avkastning, inte åt
arbetarna i form av högre löner utan åt ägarna i form av goda
vinster. Det är en mångfald historiska omständigheter, av teoretisk
och praktisk natur, som i detta hänseende satt sin prägel på det
härskande tänkesättet och även om denna tradition i någon mån
modifierats, är den fortfarande så stark och svarar så väl mot
verkligheten i det ekonomiska livet, att lönarbetaren allmänt uppfattas
som den typiske konsumenten. Och slutligen ha alla strävanden att
genom tullar eller på annat sätt göra varorna dyrare och därigenom
stödja näringslivet eller skydda produktionen burits upp av partier
och klasser, som på de flesta andra områden varit arbetarrörelsens
och socialdemokratins ständiga motståndare. Dessa strävanden ha
därför så mycket mera fått utseendet av att ingenting annat vara
än en kamp för enskilda förmåner, som de över statsmakten
förfogande klasserna skaffade sig på alla konsumerande medborgares och
särskilt arbetarklassens bekostnad.
Det finns många anledningar att önska en ingående diskussion av
hela denna inställning och hur den kan bringas i överensstämmelse
med uppfattningar, som i övrigt hävdas av det socialdemokratiska
partiet, eller med strävanden som på andra områden äro utmärkande
för arbetarrörelsen. Det saknas inte kritiska röster, som fråga hur
kravet på de lägsta priser som den internationella fria konkurrensen
kan åstadkomma, skall förenas med de socialistiska idéerna om att
behärska den ekonomiska mekanismen, alltså även marknader och
priser, eller hur motviljan mot varje direkt höjning av varupriserna
går samman med kampen för högre arbetslöner, även när dessa kunna
beräknas medföra en prishöjning för konsumenterna. Det förra av
dessa problem har så många sidor, att även den kortaste inledning
till ett meningsbyte skulle överskrida ramen för det här avsedda
inlägget. Däremot kunna några reflexioner få plats om den senare
av de båda framdragna punkterna, alltså om förhållandet mellan den
"skyddspolitik", som tar sig uttryck i kampen för högre arbetslöner,
och den statliga skyddspolitiken till stöd för varuproducenterna och
deras strävan efter högre priser.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
