Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 29 febr. 1932 - Litteratur - T. E. Gregory: The gold standard and its future - J. A. Hobson: Överproduktion och underkonsumtion. Norman Angell och Harold Wright: Kan staten avskaffa arbetslösheten? J. H. Richardson: Ekonomisk avrustning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Litteratur 179
T. E. Gregory: The gold standard and its future. London 1932. 3 sh. 6 p.
Den som önskar en något mera ingående diskussion av dessa
möjligheter till internationell uppgörelse och därvid vill ha ledning av en
nationalekonom med starka böjelser för guldmyntfoten, bör ta del av
Gregorys nya bok. Utöver de första kapitlens utredning av
guldmyntfotens sätt att fungera och av de krafter, som tvingade England att överge
den, får man en överblick av de olika framtidsutsikterna. Klart
framträder därvid förf:s uppfattning att England icke har någon särskilt
stark ställning vid förhandlingar med guldländerna. En återgång till
guldet vid den gamla pariteten betraktas som osannolik, men Gregory
tycks gärna vilja ha den nya pariteten så hög som möjligt.
J. A. Hobson: Överproduktion och underkonsumtion. Tiden 1932. Kr. 2:—.
Norman Angell och Harold Wright: Kan staten avskaffa arbetslösheten?
Tiden 1932. Kr. 2:75.
/. H. Richardson: Ekonomisk avrustning. Tiden 1932. Kr. 3:—.
I serien Ekonomi och politik har Tidens förlag nu kommit ut med tre
nya nummer, vart och ett med sitt särskilda inträsse. De kretsa alla*
kring den stora frågan om en bättre ordning av världens ekonomiska liv,
fastän med huvudvikten lagd på olika delar av problemet. Hobson ger
i ännu en utformning idéer, som han kämpat för under en mansålder.
Inkomsterna få vi inte som en ersättning, på något rimligt sätt svarande
mot den nytta vi göra, utan genom en dragkamp, där olika individers och
gruppers strategiska läge blir avgörande för utgången. Hobson bygger
sin kritik av samhället på en moralisk värdering och hans krav anknyta
sig därtill. Det medborgarna behöva för att effektivt fylla sina olika
uppgifter i samhällsmaskineriet, är den nödvändiga inkomsten. Vad som
går därutöver är en merinkomst, som rimligen borde tillföras samhället
för gemensamma ändamål. Den nu faktiskt föreliggande fördelningen är
genom sin ojämnhet den väsentliga orsaken till de olycksdigra
växlingarna i näringslivet. De alltför stora inkomsterna på vissa håll leda till
en utveckling av de fasta anläggningarna och av produktionskapaciteten,
som inte svarar mot konsumtionsförmågan inom de breda lager, av vilkas
köpkraft produktionen till sist beror. Denna av Hobson ofta
utvecklade tankegång upptar ganska liten plats i den föreliggande volymen,
som dock därifrån hämtat sitt namn. För att rätta till den alltså url
skilda synpunkter skadliga inkomstfördelning, som nu råder, kräves en,
planmässig hushållning, nationellt och internationellt.
Medan Hobson sysslar med de allmänna principerna för en sådan
planmässig hushållning, gå Norman Angell och Harold Wright in på
frågorna om dess praktiska genomförande. Utgångspunkten är även för
dem att frikonkurrensens system i dess nuvarande former måste
ersättas med något slag av ordnad hushållning. Men då en av förf.
nämligen Wright partipolitiskt är liberal och då Norman Angell, som i förra
parlamentet tillhörde arbetargruppen, ingalunda gjort sig känd som
någon anhängare av schematisk socialisering, "har man janledning att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
