Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:r 3, 29 febr. 1932
- Händelser och spörsmål
- Vår penningpolitik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
HÄNDELSER OCH SPÖRSMÅL
Vår penningpolitik.
Den förklaring angående riktlinjerna för vår
penningpolitik, som finansministern avgav i samband med
riksbankens befrielse från skyldigheten att inlösa sedlarna
med guld, har ju ansetts innebära, att vår kronas värde i konsumenternas
händer inte skulle undergå några väsentliga förändringar. Men dessa!
tittryck kunna nog tolkas på rätt olika sätt, och så har ju också skett.
Då alla de som varit missnöjda med de höga räntorna, beskyllt
riksbanken för att bedriva »deflationspolitik», har väl detta inte varit menat
bokstavligen i betydelsen av en strävan att ytterligare sänka vår prisnivå.
Det skulle ju inte heller kunna förenas med uttrycken om oförändrat
värde. Men man har m<enat, att ett fasthållande vid den låga prisnivån
kunde kallas för deflation, framför allt därför att vissa utlandsvaror;
uppenbarligen måste stiga i pris genom det höga värdet på
guldländernas mynt, och att en oförändrad prisnivå alltså måste kräva sänkning
av andra priser, alltså deflation på hemmamarknaden. Häremot har
invänts, att denna tolkning av riksbankens program ipte vore nödvändig och
att uttrycket om de oförändrade priserna måste anses åsyfta inom landet
producerade vanor. Någon närmare förklaring från riksbankens sida
har inte förelegat förrän i och med den skrivelse, som banken nu den 11
febr. avlåtit till regeringen och som finnes intagen i regeringens
proposition med förslag om fortslatt befrielse — till den 20 maj — för
banken från skyldigheten att inlösa sedlarna med guld.
Man får där bekräftat förmodan om att bankens politik inte går ut
på att pressa ner prisnivån för inom landet tillverkade varor, så att
hela nivån för inom landet förbrukade varor skulle hålla sig oförändrad.
En sådan politik skulle, heter det, skärpa verkningarna av den nuvarande
krisen, och det vill man tydligen undvika. »Däremot bör,» säges det i
ßkrivelsen, »i omförmälda uttalande inläggas den betydelsen, att
riksbanken vill eftersträva att bibehålla genomsnittet av priserna å
hemma-jmarknadsvarorna och å de viktigare i konsumtionen ingående tjänsterna’
på en i huvudsak oförändrad nivå. En penningpolitik enligt
sistnämnda riktlinjer medgiver viss stegring av riksbankens index, nämligen
i den mån en av växelkursstegringen och prisstegringar i utlandet
föranledd höjning av priserna å import- och exportvaror (och av priser som
direkt sammanhänga med dessa) skulle giva upphov därtill.» Man har
här anledning att observera, att den prisstegring på grund av
växelkursernas utveckling, som icke anses behöva förhindras, innefattar även
stegringar av priserna på svenska exportvaror. Dessutom understrykes,
att den närmaste hållpunkten for riksbanken utgöres av de priser som
konsumenterna betala för varor och tjänster, hyran naturligtvis
medräknad, och att det alltså inte är fråga om de för producenterna i första’
hand betydelsefulla partipriserna på t. ex. jordbruksprodukter och
industriartiklar. Och överhuvud taget vill banken behålla en viss frihet art
bedöma betydelsen av ändringar i indextalen. Då skrivelsen alltså ut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 16:37:04 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tiden/1932/0188.html
