Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 1932 - In- och utrikes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
198 In- och utrikes
inom landet sålunda en aktiv medverkan för skapande av lämpliga
"nationella" produktionsenheter, vore det ju inte rimligt att bortse
från en sådan medverkan, om frågan skulle gälla att bilda
ekonomiska enheter, som gå utom det enskilda folkhushållets ram. Man
skulle väl tvärtom kunna säga, att den moderna kapitalismen i så
hög grad blivit nationalistiskt färgad, att en organisering av den
nationella produktionen för denna kapitalism ter sig som en naturlig
uppgift, medan däremot ansatserna till internationell organisation
stöta på mycket svåra hinder, som det blir socialismens sak att
övervinna. Med allt erkännande av de ekonomiska problemens
internationella karaktär kan man alltså uttala, att detta så långt ifrån
dömer socialdemokratin till overksamhet på de områden av
näringslivet, som genom export och import äro förbundna med
världsmarknaden, att tvärtom en samhällelig kontroll över den inhemska
marknaden och den inhemska produktionen utgör förutsättningen för ett
deltagande i arbetet på en ordnad hushållning, som sträcker sig ut
över det enskilda landets gränser.
KREUGERAFFÄRENS UTVECKLING har nu nått fram till
den punkt, där statens ingripande blivit nödvändigt inte bara för
att genom moratorielagstiftning sätta "gällande rättsordning" ur
funktion utan också för att genom tillskott av allmänna medel rädda
vårt bankväsen från en katastrof. Utvecklingen var sedan en tid
tillbaka förutsedd, och anstalter torde ha träffats för utredning av
det internationella finans företagets affärer och av möjligheterna att
skydda vårt lands näringsliv mot följderna av en bankrutt, redan
innan Ivar Kreugers död gjorde frågan akut och påskyndade
uppgörelsen. Skandinaviska bankens förbindelser med Kreuger voro
också sådana, att det knappast kunde väntas, att den på egen hand
skulle kunna klara sig genom bränningarna. Den form statens
stödaktion har fått, är förmodligen den bästa. Den skiljer sig i alla
händelser fördelaktigt från en tidigare praktiserad metod att hjälpa
nödställda kreditinstitut genom att befria dem från osäkra eller
värdelösa fordringar, som flyttats över på det allmännas axlar. Även
nu är det visserligen meningen att låta riksgäldskontoret överta
betydande belopp av fordringar, men säkerheterna synas i detta fall
vara av annat och bättre slag, och det direkta tillskottet av kapital
sker genom förlagsbevis, som inte skulle bli hotade, förrän alla
bankens egna tillgångar strukit med. En sådan eventualitet torde väl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
