Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 1932 - Al Vanner: Fransk politik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRANSK POLITIK.
Av AL VÄNNER.
Det är en rad viktiga politiska val, som under året förrättas, och av
dem äro de franska icke de minst betydelsefulla. Väl beror mycket
av utvecklingen i Tyskland och vilken regim, som i Förenta staterna
kommer att bli den segrande, men de för krisen och den kommande
utvecklingen ganska avgörande skadestånds- och
krigsskuldsbetalnin-garna bero främst av hur det franska folket ställer sig och vilken
sammansättning det ger den deputeradekammare, som om några
veckor skall väljas. Den blir visserligen ingen ensamt avgörande
faktor men man tar näppeligen mycket miste, om man säger, att en
fransk politik, som är besjälad av samförstånds- och samarbetsvilja
betyder oerhört mycket för världens tillfrisknande, medan en
nationalistisk och rustningsvänlig inställning skulle lägga många hinder i
vägen för en återgång till mera normala förhållanden.
Men den franska politiken är till sina yttre former rikt fasetterad och
mången gång tämligen svår att komma underfund med. Ofta kan
man icke av yttre kännetecken få en klar bild, men någon
kännedom om dess traditionella inriktning kan dock underlätta en riktigare
uppfattning.
Det sägs ju, att det proportionella valsystemet är särskilt ägnat
att framkalla en rik parti flora. Frankrike har inte proportionellt
valsystem men rikedomen på partier är ändock stor. Redan detta
gör det svårare att följa fransk politik än andra länders med större
partibildningar, men därtill kommer att det ofta nog är ganska liten
skillnad på varandra närstående partier och framför allt att
partierna bära namn, som i regel inte alls ange var i partiskalan de äro att
f jnna. Termerna demokratisk, republikansk eller vänster försummar
vanligen ingen gruppering att på ett eller annat sätt få med i namnet.
Två skarpa gränslinjer kunna dock dragas. Den ena är den
vanligen förekommande mellan borgerliga partier och socialister. Den
andra går mellan socialister och kommunister och är kanske i
Frankrike skarpare än på många andra håll. Dessa båda linjer markeras
dessutom icke endast av doktrinerna utan också därav att de båda
arbetarpartiernas parlamentariska grupper motsvaras av
partiorganisationer ute i landet, vilket endast ofullständigt är fallet för de
borgerliga partierna med undantag för socialradikalerna.
Ingenting skiljer det franska kommunistiska partiet från andra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
