Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 1932 - Al Vanner: Fransk politik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
P†änsk politik
länders till III. internationalen anslutna. Möjligen kan man säga, att
den franska grenen vid sin start hade gynnsammare förutsättningar
rent organisatoriskt sett än på de flesta andra håll. Vid det
socialistiska partiets kongress i Tours år 1920 röstade nämligen majoriteten
för anslutning till III. internationalen och såväl partiorganisationen
som partiets tidning Humanité tillföllo kommunisterna. Den av
kommunisterna grundade fackliga landsorganisationen, som fick namnet
Confédération Generale du Travail Unitaire (C. G. T. U.) till skillnad
från den äldre reformistiska Confédération Generale du Travail (C.
G. T.) fick också åren närmast efter starten (1921) en större
anslutning än den gamla organisationen.
Dessa organisatoriska förutsättningar ha emellertid endast dåligt
utnyttjats. C. G. T. har så småningom återvunnit sina medlemmar
och distanserat C. G. T. U., som försvagats av misslyckade, dåligt
förberedda strejker.
Den politiska grenen visade större livskraft. Vid valet 1924 fick
det kommunistiska partiet 875,000 röster och vid sista valet år 1928
ej mindre än 1,065,000. Att man trots detta förlorade mandat och
endast fick 14 representanter valda berodde helt på ändrat valsystem,
övergång från listval till majoritetsval i enmanskretsar.
Kommunismen har visserligen anhängare över hela landet, men ser
man till antalet relativt kan man säga, att det är snävt begränsat till
Paris’ förstäder, den röda gördeln kring huvudstaden. Dessutom lia
ett icke ringa antal av de mest avancerade industriella arbetarna
anslutit sig liksom många lantarbetare och även självständiga mindre
jordägare. För söderns del (Midi) är det kanske inte helt oriktigt
att säga, att kommunismen helt enkelt representerar republikanismens
radikalaste flygel.
Dfe franska socialisterna, Section Francaise de lTnternationale
Ouvriêre (S. F. I. O.), uppträda som parti i sin nuvarande form först
år 1905. Dessförinnan hade väl åtskilliga socialistiska riktningar
kämpat för de socialistiska idealen och bekämpat varandra och en
del socialister såsom Millerand, Viviani, Briand suttit i
deputeradekammaren, men den organisatoriska enheten vanns först efter
ingripande från internationalen och då med en del utbrytningar som
följdverkan, vilka fortlevat i en del oberoende eller nationella
socialistiska organisationer och ännu fortleva.
Redan i slutet av 90-talet voro de större städerna i socialisternas
händer och så småningom steg röstsiffran vid valen till deputerade-
H
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
