Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 1932 - Karl Nilsson: Nästa krig?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nästa krig 22?
van har alltid gått ut på att så att säga hålla motståndaren från
livet, att ständigt öka avståndet. Först utbytes knytnävarna mot
yxan, sedan kommer spjutet, pilbågen, de kortskjutande eldvapnen,
de långskjutande eldvapnen, tanks (som med fås hjälp vältrar sig
fram mot massor), gas, flyg. Och redan står vi på tröskeln till
elektricitetens era, då människan inte längre behöver "draga ut i krig"
utan kan föra det från vilken plats som helst.
Var vi exakt befinner oss på denna linje, är emellertid svårt att
ange. Svaren divergerar något. Skall vi behöva löpa linan ut?
Några svarar bestämt nej, eftersom de vill föra utvecklingen in på
fredliga banor och hoppas, att detta skall vara möjligt.
Ett centralproblem i boken är förhållandet mellan de aktiva
rustningarna och de potentiella, potentiel de guerre. Omdömena har här
fått en särskilt tydlig politisk färg: man kan med all rätt tala om en
fransk och en tysk teori i denna fråga. Frankrike tillmäter de
potentiella rustningarna, även då de saknar ett starkt aktivt
komplement, stor betydelse. Industriell stormakt är för Frankrike liktydigt
med militär stormakt. Tyskland understryker det inbördes
beroendet mellan de potentiella rustningarna och de aktiva.
Versaillesfredens skugga!
På en punkt är alla emellertid fullständigt ense: att kriget får
en alltmer industriell karaktär. Baserna får allt större betydelse.
Det moderna krigets behov av materiel känner ingen gräns. Medan
man för några hundra år sedan drog från fästning till fästning och
från fältslag till fältslag med samma läderkanoner, kan numera
endast några dagars drabbning göra all materiel obrukbar. Och det
moderna kriget behöver inte bara militär materiel, det tar alla medel
i sin tjänst: automobiler, flygmaskiner, den kemiska industrins
produkter.
För att tillverka och handha all denna materiel krävs en armé av
specialister. De behövs både vid fronten och i fabriken. Och varje
industriell stormakt förfogar över en väldig reserv av specialister.
Enligt den franska teorin bör denna reserv betraktas som
omedelbar reserv. Man kan inte göra någon som helst skillnad mellan civil
och militär teknisk personal, civilflygarna t. ex. kan omedelbart fylla
militära funktioner. Men tyskarna opponerar.
Ännu måste man räkna med ett tillräckligt antal människor, inte
bara i industrin, utan även i själva den militära apparaten. Endast
i själva stridslinjen kan det avsevärt minskas, men bakom stridslin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
