Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 1932 - Karl Nilsson: Nästa krig?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22& Karl NÜssön
jen måste det finnas utbildade reserver, som kan fylla luckorna. Och
ju mindre ett lands folkmängd är och ju svagare dess industri, dess
större aktiva kadrer måste det förfoga över. Så lyder den franska
tesen. Engelsmannen Fuller ställer sig emellertid mycket avvisande
mot denna. Han anser tvärtom, att Frankrike försvagar sig självt
genom att hålla fast vid det gamla systemet, medan enligt honom
Versaillesfördragets bestämmelser om den tyska arméns
organisation lagt grunden till Tysklands nya militära storhetstid. Den
mekaniserade armén, "maskinarmén", är för honom utvecklingens
höjdpunkt hittills: en mekaniserad armé kan till och med lättare krossa
ett land än terror från luften. Den tyske generalen v. Montgelas
påpekar också att den franska tesen, åtminstone för de flesta stater,
måste leda in absurdum: ju mindre befolkning dess större här!
Vilken oerhörd vikt Frankrike emellertid tillmäter de potentiella
rustningarna, framgår inte minst av William Qualids bidrag. Det
är den sannskyldiga knappologin. I princip har han naturligtvis
rätt: alla faktorer han där räknar upp spelar givetvis in, eftersom
verkligheten kan klyvas sönder i ett oändligt antal
funktionssammanhang, men den springande punkten är, hur snabbt och hur
omedelbart de olika faktorerna verkar.
"Utan civil mobilisering är varje mobilisering illusorisk", säger
den franske generalen Réquin, och däri har han säkerligen rätt. Men
kan man inte lika gärna vända på satsen: utan militär beväpning är
civil mobilisering (annat än för passivt motstånd) illusorisk? Detta
är den tyska tesen, och jag tror, att den är principiellt riktig. Ty
det moderna krigets främsta kännetecken är snabbheten, rörligheten,
men den civila produktionen kan inte på ett ögonblick kastas om
till krigsindustri, och mannen bakom plogen springer inte omedelbart,
då mobiliseringsklockorna ljuder, som en ny Pallas Atene fullrustad
ur fader Zeus’ huvud. Man kan tvista om hur lång tid
omställningen tar; säkert är emellertid, att den tar tid. Krigsförberedelserna
i fredstid är ofrånkomliga, dubbelt ofrånkomliga i det moderna
kriget med den snabbhet varmed detta sättes i gång. Det tyska
problemet borde sålunda (ur fransk synpunkt) bli en fråga om
tvångsnedrustningens effektivitet. Och det är otvivelaktigt på denna punkt
som Frankrike känner sig oroligt.
Den principiella riktigheten i det tyska resonemanget framgår med
full tydlighet av de amerikanska erfarenheterna under världskriget.
Trots sina väldiga industriella resurser var nämligen Amerika i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
