Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 1932 - Karl Nilsson: Nästa krig?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
232 Karl Nilsson
dock en del synnerligen intressanta reflexioner just med
utgångspunkt från det aktuella läget; särskilt förtjänar hans uppfattning av
de demilitariserade zonernas roll att återges. Hans resonemang är
följande: Varje nation kommer att till det yttersta sträva efter att
förlägga kriget utanför sina gränser. Kriget får därigenom en
offensiv karaktär — ytterligare skärpt genom krigsteknikens utveckling —
och som bas för offensiven lämpar sig de demilitariserade zonerna
alldeles utmärkt.
Detta resonemang verkar onekligen mycket bestickande, och det
kastar ett skarpt ljus över det tvivelaktiga värdet av många av
av-rustningsarbetets detalj åtgärder. Det visar, hur noga man måste
skilja mellan sken och verklighet i den officiella fredspolitiken.
Den procedur för biläggande av internationella tvister, som är
fastslagen i pakten för Nationernas förbund, anses ju i allmänhet ha
stor fredsfrämjande betydelse: genom att pakten fastställer en
tidsfrist av 6 + 3 månader före fientligheternas igångsättande så bör,
menar man, krigspsykosen hinna lägga sig och tvistigheterna redas
ut, så att kriget kväves redan i sin linda. v. Metsch ställer sig
emellertid mycket tvivlande till denna officiella teori. Hans synpunkter
kan synas överraskande, men de har säkerligen ett betydande
underlag i verkligheten. Han anser nämligen, att förhandlingsfristen lätt
kan fresta staterna att med febril iver öka sin stridsberedskap, vilket
i sin tur blir en krigsorsak som påskyndar krigsutbrottet. Och
resultatet av en misslyckad föregående förhandling blir då endast, att
kriget blir långvarigare och mera omfattande.
Detta visar med full tydlighet avrustningens nödvändighet.
Jag återvänder nu till problemet civilbefolkningen och dess öde i
ett kommande krig.
I den förut citerade artikeln i Svenska Dagbladet uttömmer major
Holm sin vredes skålar över den grekiske folkrättsexperten Politis,
"Genêvenotabiliteten" som han föraktfullt kallas. Orsaken är, att
Politis tvivlar på teorin om krigföringens fortgående humanisering.
Han uppvisar nämligen, att de folkrättsliga reglerna endast
efter-leves i den mån de sammanfaller med de krigförandes intressen.
Så är t. ex. förhållandet med Röda korsets verksamhet. Varje
förbud däremot som kan komma att överträdas, utan att den offentliga
meningen reagerar tillräckligt starkt, är enbart till skada; det verkar
endast att uppluckra respekten även för de regler, som annars är
möjliga att tillämpa. Med den nuvarande militärtekniska utveck-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
