Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 1932 - Händelser och spörsmål - Vallagsreformen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄNDELSER OCH SPÖRSMÅL
Vallags- Det fullkomliga valsystemet existerar inte. Ett system kan
reformen. dock na vissa företräden framför ett annat, och det är därför
naturligt, om förslag om ändring så gott som ständigt
framkomma. Hos oss förgår ju knappast någon valperiod utan att en eller
annan ändring vidtages. Det bör heller inte förnekas, att vårt nuvarande
system för väljaren måste te sig ganska tillkrånglat, och ur sträng
pro-portionalistisk synpunkt kan också den anmärkningen riktas mot det, att
det missgynnar de mindre partierna. Ur politisk synpunkt synes
visserligen detta vara att föredraga framför ett missgynnande av de större,
men om man en gång har ett proportionellt system kan det för många
te sig önskvärt, att det också i sin verkan blir så proportionellt som
möjligt.
Det finns många metoder att uppnå denna strängare proportionalism.
Man kan använda sig utav hela landet som en valkrets. Man kah
utjämna över hela landet efter att först ha verkställt sammanräkningar i
mindre valkretsar och då antingen genom att slå samman rösterna för
hela landet eller flytta över röster från en valkrets till en annan och i
förra fallet kan man låta dem bli valda, som erhållit antingen absolut
sett flest röster eller också relativt i förhållande till i valkretsen
avgivna röster eller också utse en del representanter med en för hela
landet gällande lista. Det är det sista systemet, som regeringen nu
föreslagit skola införas hos oss.
Systemet har vissa fördelar, som icke skola förnekas. För det första
når man en proportionellt rättvisare representation, vilket emellertid av
en motståndare till proportionalismen väl närmast ter sig som en nackdel.
Om man emellertid menar att det riktigaste är att alla medborgarna ha
rätt till samma representation så långt det tekniskt är möjligt att
genomföra, bör ingenting vara att erinra däremot. Den särskilda fördelen med
rikslistan är att partierna då alltid i viss utsträckning kunna säkra valet
av sådana kandidater, om vilka det anses, att det är särskilt önskvärt att
de bli valda. För ett mindre parti kan det ju gälla ledaren själv, för de
större väl framför allt sådana, som ur riksdagsarbetets synpunkt äro
önskvärda, men som icke ha förmågan eller lusten att inför väljarna
propagera sina idéer. Så länge bostadsband finnes ger en rikslista också
möjlighet att placera kandidater, som annars icke skulle bli valda. Om
man skall ha ett utjämningsförfarande, synes rikslistan i varje fall ha
bestämda företräden framför det mera slumpartade utseendet av
kandidater här och var i kretsarna. Man vet vid rikslistan, vilka som kunna
tänkas bli valda, och man undgår att exempelvis den som röstat på en
bohusländsk fiskare, finner sig ha valt en tjänsteman i Stockholm eller
en gruvarbetare i Norrland.
Förslaget förutsätter att intet parti skall erhålla utjämningsmandat,
som icke fått någon vald ute i kretsarna. Detta är rimligt, och man skulle
ju t. o. m, kunna ifrågasätta, om man inte kunde dragit gränsen ännu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
