Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 3 maj 1932 - In- och utrikes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tn- och utrikes 259
ha inte råd att låta statens affärsverk sätta igång reservarbeten,
kommunerna kunna inte få lov att bygga skolhus eller förbättra hamnar
o. s. v. Men alla dessa betänkligheter synas förstummade i samma
ögonblick det lägges fram ett förslag att allmänna medel skola be- ’
talas ut inte för att åt det allmänna skapa motvärden av ett eller
annat slag utan för att locka enskilda att uföra arbeten åt sig
själva.
DEN SVÅRASTE STÖTESTENEN för både regeringen och de
borgerliga partierna blir emellertid att förena åtgärder etter
jordbruksutredningens linje med tidigare extrema iörkiarmgar om
sparsamhetens krav och budgetramens orubblighet. Ställningen blir inte
lättare utan i stället tvärtom genom den minskning i beräknade
statsinkomster, som redan får anses ofrånkomlig och gör skattehöjningar
nödvändiga även utan nya milj onutgil ter till hj alp åt jordbrukare.
Det är beklagligt, att finansministern på ett tidigt stadium av
budgetarbetet, och utan att överväga alla de olika sidorna av problemet
om sparsamhet i kristider, så hårt bundit sig vid vissa ohållbara
föreställningar om vad sund ekonomi kräver. Hans rädsla för ökad
inkomstskatt och för lån till ofientliga arbeten har utan tvivel sin
grund i föreställningen att dels det enskilda sparandet icke får
minskas utan i stället bör uppmuntras, dels att staten inte genom
lån bör dra undan kapital från den enskilda företagsamheten. Det
vore förvånande om inte någon strimma av tvivel så småningom
trängt in i hans själ, om detta verkligen kan vara hela sanningen.
Att man inom vissa borgerliga kretsar är på glid mot en mera
realistisk betraktelse av det ekonomiska livet hade man nyligen
exempel på, då en ledande högertidning i Stockholm fann sig
föranlåten att varna mot tron, att inskränkningar i den enskildes
utgifter måste vara något oblandat gott. "Köpstrejk" kan aldrig vara
till gagn, och näringslivet har intresse av att köpkraften kommer
till användning. Nu är ju den gamla läran den att köpkraft alltid
måste komma till användning. Sparar jag på mina personliga
utgifter, betyder det bara, att jag bildar "kapital", som strax tages i
bruk av någon annan för att t. ex. betalas ut till arbetare, som
köpa varorna i stället för jag själv. N. D. A. har sett att saken
är mera invecklad, att det jag inte köper, kanske överhuvud taget
inte blir köpt. Men där vill tidningen göra halt. Det som gäller
för den enskilde, gäller inte för det allmänna. Alltså fortsatt in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
