Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 3 maj 1932 - Elik C:son Flodh: Nykterhetsrörelsens neutralitet och privatkapitalismens vådor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2M ElisC:sön-Flodh
en annan kvinna, kanske går han till krogen, måhända båda delarna.
Eländet har i varje fall gett John Finkelman en vän.
Men modern stannar kanske hemma och slåss med fattigdomen efter
bästa förmåga, kanske kan hon inte erhålla något förvärvsarbete.
Till en tid får hon kredit och debet att balansera. Men hur hon än
spar, snålar och lappar så råkar hon i skuld. Hon hoppas i några
år på bättre tider, men skulderna ökas sakta och hoppet minskas.
Hon kan naturligtvis i sin bittra nöd inte undgå att se, att det runt
omkring henne finnes kvinnor, hustrur, som inte äro på något sätt
mera än hon, som ha vad de behöva, kanske en smula till, kanske
mycket till. Grosshandlar Petterssons hustru, direktör Grönlunds
•maka och konsul Örns fru missunnna sig minsann ingenting. Den
fattiga kvinnan blir naturligtvis bitter över, att det är så orättvist
ordnat. Varför skall hon lida nöd, när andra kvinnor, som inte äro
mera samhällsnyttiga än hon, leva i överflöd? Hon kan inte svara
på den frågan. Men hon måste ha utlopp åt sin bitterhet, hon måste.
Hon finner intet närmare objekt till hands än mannen. Han
försöker kanske förklara sammanhanget för henne. Men hon förstår
honom inte, hon fortsätter att anklaga. Mannen motstår inte i
längden anklagelsen. Han tar en dag sitt parti, han går till krogen,
förlåt, restaurangen. Varför skall man vara nykter när livet är så svårt
att leva ...
Det oangenäma arbetet utgör, vilket verifieras av Stockholms
stads nykterhetsnämnds utredningar, en betydande orsak till
alkoholmissbruk. Det arbete, som kräver stora ansträngningar, som utföres
i dystra, fuktiga, mörka eller dammfyllda lokaler, som är förlagt till
natten ete. medför ej sällan starka olustkänslor. Upptäcker
individen att dessa kunna skjutas åt sidan eller mildras genom alkoholen
så faller han lätt offer för alkoholbruket. Den moderna kapitalismen
har allt för litet räknat <med arbetarens välbefinnande, och man har
inte haft någon anledning till detta, ty den nuvarande
produktionsapparaten arbetar ju så erbarmligt ineffektivt att den ställer
betydande grupper arbetare utanför det produktiva arbetet. Man kan
allt för lätt fylla luckorna efter de stupade. Det är först den
moderna socialistiska arbetarrö-reisen som satt in sin kraft på att göra
arbetet angenämare och skapa tryggare anställningsvillkor och
därmed upphäva en del orsaker till de olustkänslor, som ofta för
arbetarna till krogar och restauranger.
Den nuvarande i mångt och mycket militaristiska organisationen
av arbetet är i hög grad ägnad att framkalla
mindervärdighetskom-plex hos arbetarna. Människorna ha allt för mycket skilts från
arbetets syfte, de ha blivit siffror i flocken, kuggar i maskineriet.
Individen undertryckes för intressen, som ofta ej äro varken hans eller
gruppens eller samhällets. Härigenom såras verksamhetslusten,
arbetsglädjen. Även på denna punkt har den moderna arbetarrörelsen
inträtt soen läkande kraft. Men dess makt att låta arbetarna hävda
sig som människor är begränsad. I den mån arbetarna icke kunna
finna intresse för arbetarrörelsen och genom den hävda sig som män-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
