Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 3 maj 1932 - Elik C:son Flodh: Nykterhetsrörelsens neutralitet och privatkapitalismens vådor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nykterhetsrörelsens neutralitet 287
Men finns det i våra dagar någon egentlig nöd? Lida människorna
så stora brister i materiellt och intellektuellt avseende att de känna
behov av att genom alkoholen draga en glömskans slöja över sina
bekymmer? Man kan ju bära hänvisa till resultatet av
socialstyrelsens bostadsberäkningar. Socialstyrelsens bostadsminimum är ytterst
begränsat — två personer per "rum" — men ändock kommer man
fram till det resultatet, att omkring en tredjedel av det arbetande
folket bor i överbefolkade och trångbodda kyffen, som inte kunna
utgöra ramen omkring ett sunt hemliv. Härtill komma betydande
grupper arbetare, som: sakna bostad i egentlig mening: hembiträden,
inneboende, restaurangpersonal etc. En betydande del av dessa
arbetargrupper kunna icke möta sina vänner i sin bostad. Om de
önska träfta dem måste det ske på en restaurang, där de snart följa
de andras .exempel och börja dricka. I varje fall jagas de ut ur sitt
kalla, tråkiga sovrum och sugas upp av .restaurangerna, där de söka
iglömma tråkigheten — om icke för en minut — ,1 John Finkelmans
sällskap.
Många nykterhetsvänner, även borgerliga, se klart i denna fråga,
men pà grund av sm borgerligt-privatkapitalistiska iSamhällssyn och
tack vare sin fruktan för socialismen, kunna de icke erkänna vad de
se varje dag: att fattigdomen — rikedomens komplement — spelar
många kunder i krögarens händer. De småborgerliga
nykterhetsvännerna vilja numera ej längre förneka, att fattigdomen spelar en viss
roll som orsak till alkoholbruk men de tillstå det ej rakt på sak.
Fattigdomen vållar endast ett ringa antal alkoholistfall. Det kommer
långt flera fall på arbetslösheten, olyckliga familjeförhållanden,
dålig uppfostran och tråkiga yrken. Men vad är arbetslösheten om
inte iattigdom? Den om något är väl fattigdom med dess husvilla
nätter och brödlösa dagar. Den dåliga uppfostran kan väl också i
de flesta fall ledas tillbaka till fattigdomen. Likaså är ej sällan
olyckliga familjeförhållanden fattigdomens barn.
Rikedomen, framför allt den som medför arbetsbefrielse är inte
lyckan. Men välståndet utgör en förutsättning för lyckan, i varje
fall en viktig förutsättning för hemtrevnad. Välståndet gör det
möjligt att skapa ett trevligt hem. Välståndet skapar en trygghetskänsla
mot såväl sjukdom .som materiell brist, en trygghetskänsla som den
fattige aldrig kan uppnå. Saknas däremot välståndet i hemmet, så
jagas antingen modern-makan ut ur hemmet och in på fabriken eller
hjälphuset. Barnen lämnas i ty fall åt sig själva. Man överskattar
naturligtvis inte moderns uppfostrings förmåga om man påstår, att
de barn, som lämnas åt sig själva, medan modern sliter i
förvärvsarbete, erhålla en sämre uppfostran än de, som vårdas av en mor.
Därtill kommer att den maka och mor, som måste arbeta på fabrik
om dagen och i hemmet om natten, snart förlorar sin sexuella
tjusning och sitt goda humör. Maka och make bli snart främmande för
varandra. Det brinner inga eldar längre omkring deras läger. Så
ha misstämning och "olyckliga familjeförhållanden" trängt in i
hemmet. Mannen kämpar kanske sin ensamma kamp, kanske söker lian
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
