Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 3 maj 1932 - Fakta för talare och debattörer - Socialdemokraterna och arbetslöshetsförsäkringen - Kilbomskommunisterna och Kreugerlånet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fakta för talare och debattörer 319
1930 uttalade socialdemokraterna ett liknande krav i en utskotts
reservation. Riksdagens borgerliga majoritet ändrade icke sin uppfattning.
1931 begärde socialdemokraterna i en ny gruppmotion förslag om
obligatorisk arbetslöshetsförsäkring till 1932 års riksdag. Den
borgerliga majoriteten framhärdade i sin mening.
1932 framlade socialdemokraterna i en ny gruppmotion sina krav i
denna fråga. Motionens kläm var formulerad sålunda:
att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t begära, att förslag till
arbetslöshetsförsäkring skall föreläggas 1933 års riksdag, så att en var,
•som fyllt 16 men icke 67 år och mot avlöning användes till arbete för
arbetsgivares räkning i industriell eller annan rörelse eller vid hus-,
väg- eller vattenbyggnad, vattenavledning eller annat dylikt särskilt
arbetsföretag liksom också i jordbruk eller skogsbruk, enligt lag försäkras
till erhållande av ersättning vid arbetslöshet, varvid såsom arbetare
enligt lagen icke skall anses verkmästare eller annan befattningshavare i
överordnad ställning.
Även denna motion avslogs.
6) Av detta torde med all önskvärd tydlighet framgå att
socialdemokraterna mycket energiskt strävat för att åstadkomma en lösning av
arbetslöshetsförsäkringsfrågan. Knappast på något område ha de nedlagt
så mycket arbete i riksdagen. Först strävade de efter en frivillig
försäkring för att få en början till stånd}. Då vissa borgerliga sköto undan
tanken på frivillig försäkring ocji uttryckte sympati för en obligatorisk,
togo socialdemokraterna upp denna linje. Men då var det slut med de
borgerliga sympatierna.
Kilbomskommunisternas agitation på detta område rör sig uteslutande
med tomma fraser på sidan om verkligheten.
KILBOMSKOMMUNISTERNA OCH KREUGERLÅNET.
Med anledning av de mycket omdiskuterade lånetransaktionerna
mellan Folkets Dagblad och Kreugerkoncernen, sade hr Karl Kilbom —
enligt referat i Folkets Dagblad den 22 april 1932 — på ett offentligt
möte i Auditorium, Stockholm, den 21 april: »Det är icke något annat än
;en fullt legal affär att ett arbetarföretag eller arbetare lånar pengar av
kapitalister eller i av kapitalister dirigerade företag.» Därom —
betonade hr Kilbom — »är det parti jag tillhör odh de;ss ledning fullt ense».
Detta är ett försök att med sofistik skymma bort fakta i affären.
Ingen har bestritt arbetarföretagens rätt att upptaga lån i kapitalistiska
företag. Det är ingenting i samband med denna rätt som väckt
uppmärksamhet i Folkets Dagblads fall. Vad som gör detta fall märkligt är:
1) Att affären »arrangerados» efter ingenjör Ivar Kreugers personliga
ingripande genom en av Kreugerkoncernens många utgreningar;
2) att säkerheterna för lånet — 135,000 kr. — åtminstone delvis voro
fiktiva, särskilt beträffande den del av lånet å 35,000 kronor, för vilka
säkerheten bestod i preferensaktier i Folkets Dagblad, vars aktier måste
sakna varje spår av reellt värde;
• 3) att Ivar Kreuger till ett vittne, direktör Carl Lange, förklarat,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
