Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 3 maj 1932 - Fakta för talare och debattörer - Socialdemokraterna och arbetslöshetsförsäkringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
318 Fakta för talare och debattörer
måste man gå den frivilliga försäkringens väg. Försäkringens kostnader
•skulle enligt 1924 års socialdemokratiska förslag bestridas av de
försäkrade arbetarna och av staten, som skulle lämna ett bidrag, motsvarande
de avgifter, som erlagts av arbetslöshetskassornas medlemmar.
Arbets-givarbidrag kunde självklart icke utgå till en frivillig försäkring, då
arbetsgivare icke gärna kunde erlägga avgifter för vissa av sina arbetare
— de frivilligt försäkrade — men utesluta de övriga från en motsvarande
förmån. Den socialdemokratiska motionen vid 1924 års riksdag avslogs.
3) 1926 bebådade den tredje socialdemokratiska regeringen i
trontalet att förslag om arbetslöshetsförsäkring skulle framläggas för
riksdagen. Förslaget skulle innefatta en frivillig försäkring på grundval av
statsunderstödda arbetslöshetskassor. Fortfarande fanns intet utarbetat
sakkunnigeförslag om obligatorisk arbetslöshetsförsäkring.
Socialministern Gustav Möller nedlade ett energiskt arbete för att få fram frågan till
lösning. Det uppgjorda sakkunnigeförslaget underkastades granskning av
en 15-mannadelegation med representanter från de olika
riksdagspartierna. Av denna granskning framgick otvetydigt, att riksdagens
borgerliga majoritet skulle komma att stjälpa varje förslag om arbetslöshets-*
försäkring, som det var möjligt för regeringen att framlägga. Från
borgerligt håll inom delegationen uttrycktes sympatier för tanken på
obli-torisk arbetslöshetsförsäkring, rörande vilken emellertid varje utrednings
saknades.
Då det var alldeles klart att ett framlagt förslag om
arbetslöshetsförsäkring skulle komma att falla vid 1926 års riksdag, meddelade den
socialdemokratiska regeringen, att den icke hade för avsikt att framlägga
ett sådant förslag. Regeringen inriktade nu i stället sin kraft på att få
till stånd ett förslag om arbetslöshetsförsäkring efter obligatorisk linje*.
Dess mening var att snarast möjligt låta utarbeta och framlägga ett dylikt
iförslag, men fick icke tillfälle därtill, emedan den fälldes på
Stripaaffären i juni 1926. En ny utredning om arbetslöshetsförsäkringen hann den
dock sätta i gång.
4) 1928 förelåg ett nytt kommittébetänkande om
arbetslöshetsförsäkringen, utarbetat av 1926 års sakkunniga. I detsamma inrymdes två
fullständiga förslag, nämligen ett A-förslag om obligatorisk och ett
B-för-slag om frivillig försäkring. Fyra av kommitténs åtta ledamöter uttalade
emellertid, att över huvud ingen arbetslöshetsförsäkring borde införas,
i vårt land. De borgerliga regeringar, som suttit här i landet efter 1926
ha icke gjort något positivt åt saken.
5) Socialdemokraterna ha emellertid sedan 1928 års betänkande
framlades upprepade gånger fört fram frågan i riksdagen i form av
gruppmotioner. Partiet har efter nämnda år principiellt gått in för obligatorisk
försäkring med arbetsgivarbidrag.
1929 påpekade socialdemokraterna i gruppmotion, att riksdagen måtte
i skrivelse anhålla att regeringen till 1930 års riksdag skulle framlägga
förslag om en obligatorisk arbetslöshetsförsäkring. Detta avslogs av
riksdagen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
