Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, 1932 - Händelser och spörsmål - Olja och arbetslöshet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄNDELSER OCH SPÖRSMÅL
Olja och Riksdagens båda kamrar avslogo högermojionerna om
arbetslöshet. en nv *UM på vegetabiliska oljor o*ch i samband
därmed en höjning av margarintullen från 15 till
20 öre per kilogram. Utgången var i någon mån överraskande,
eftersom motionerna syftade till att göra margarinet dyrare, varigenom1
konkurrensen från smörproduoenternas sida skulle underlättas. Och med
den böjelse som riksdagens borgerliga majoritet denna vår har visat
att godtaga olika förslag, bara det med något sken av rimlighet
kunnat sägas, att de varit dikterade av intresse för våra jordbrukare, hade
det inte varit förvånande, om även detta lilla bidrag lockat tillräckligt
många frisinnade över tullgränsen, för att majoritet skulle ha uppnåtts.
Det gick emellertid annorlunda. Majoriteten av de frisinnade lade sina
röster mot tullhöjningen. Förmodligen hade de en riktig känsla av att
nyttan för jordbrukarna måste anses för ytterst tvivelaktig, och att
ett försök att göra margarinet några ören dyrare bara onödigt skulle
irritera konsumenterna utan att öva någon som helst inverkan på föri
brukningen. Samma känsla tycks ha förefunnits även bland höger och
bondeförbundare, ty debatten kom väsentligen att röra sig inte om
margarintullen utan om den föreslagna nya tullen på 7 öre per kilogram
för vegetabiliska oljor. Och det argument, som sköts i förgrunden,
var möjligheten att genom denna nya tull skaffa arbetstillfällen inom
oljeindustrin, alltså egentligen i de båda städerna Kalmar och
Karlshamn. I stället för en debatt om jordbruket och utvägarna att stödja
det, fick man sålunda ett meningsbyte om en industritull och dess
förmåga att öka arbetstillfällenas antal inom landet.
Det är alltid ett egendomligt skådespel att se högern uppträda som
förkämpe för de arbetslösa, och då det sker, kan man med . visshet
antaga, att arbetarnas intressen äro kopplade samman med
företagarintressen, som ha en avgjord förmåga att öppna högermäns ögon och
komma deras hjärtan att vekna gentemot de arbetslösa. I och för
sig vore det ju för socialdemokraterna endast välkommet, och man
kan fråga varför partiet så energiskt vänder sig mot tullhöjningar
eller nya tullar som ett medel att bekämpa arbetslösheten. Svaret
kan inte ges bättre än genom att granska just den föreslagna oljetullen.
Det heter ofta att socialdemokraterna rösta mot tullar av det skälet,
att de äro »principiella frihandlare», och det är naturligtvis riktigt,
eftersom partiprogrammet innehåller frihandel i förening med kravet
på att utrikeshandeln organiseras under samhällets kontroll. Men att
följa en »princip» innebär i,nte att offra mänskors påtagliga bästa
för något slags verklighetsfrämmande teori. Motståndet mot tullarna
bygger på övertygelsen att det arbetande folket i stort sett och i
längden får en sämre försörjning genom avspärrningen mellan
länderna, hur frestande det än i enskilda fall kan te sig att öka
atfbertstill-fällenas antal på en viss bestämd punkt genom att utestänga den ut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
