Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8, 10 sept. 1932 - In- och utrikes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
In- och utrikes 453
operera bort de orimliga utväxter, som den sista högkonjunkturen
anses ha fört med sig och som utgöra ett ständigt återkommande
tema i den sista tidens sparsamhetsmusik ? Den som inte har mycket
sinne för sparsamhetskravet så där i all allmänhet utan föredrar
ett gram konkreta förslag framför hela kilon teori, har säkerligen
någon gång roat sig med att se efter vad det är för utgifter som
det sista årtiondet kommit statens budget att så våldsamt svälla ut.
Han minns att året 1923—24 lyckades Thorsson få ner de verkliga
utgifterna till 620 milj. kr., och året därpå pressade Beskow ner
dem ytterligare en smula till 614 milj. Till den nu löpande budgeten
på 772 milj. är det ett hopp med 158 milj. Vem har slösat så?
En enda hastig blick på huvudtitlarna de båda åren visar strax, att
de flesta departementscheferna under dessa år varit alldeles
oskyldiga. Både första, andra och tredje, sjunde, tionde, tolfte och
trettonde huvudtitlarna äro praktiskt taget oförändrade. Vi ha fått en
förbättring av statens pensioner, alltså på elfte huvudtiteln, som
kostat över 7 milj., men till gengäld har militärhuvudtiteln gått ned
med nära 33 milj. Det är alltså de fem övriga huvudtitlarna som
ökat med över 180 milj. kr. För den som letar efter slöseri kan
man emellertid strax ta bort de 14 milj. som falla under rubriken
räntor på statsskulden, och kvar stå 165 milj., som i mycket ojämna
proportioner fördela sig på socialdepartementets,
kommunikationsdepartementets, ecklesiastikdepartementets och
jordbruksdepartementets huvudtitlar. Kommunikationerna ta lejonparten, 67 milj. Det
är bilskattemedlen, som här utgöra hela förklaringen. Nog talas
det om slöseri med dessa medel, men vanligen endast i betydelsen
att man vill se dem klokare och försiktigare använda. De ha
anmärkningsvärt lite utgjort text för de borgerliga
sparsamhetspredik-ningarna. Jordbrukets huvudtitel har stigit från 34 till 49 milj.,
alltså ökning 15. Då nu löpande budget har det stora
kristidsanslaget för skuldsatta jordbrukare på just 15 milj., men 1924—25
å sin sida belastades med 10 milj. till mul- och klövsjuka, får väl
den verkliga ökningen sättas till just dessa 10 milj. Återstå de
sociala utgifterna och de ecklesiastika. De förra ha stigit från 78
till 133, alltså med 55 milj. Av dessa 55 ta emellertid de 25 milj.
till arbetslöshetens bekämpande nära hälften, och av de återstående
30 gå 16 milj. på de ständigt stigande pensionstilläggens konto.
Om det är folkpensioneringen som sparsamhetsivrarna rikta sig emot
eller endast de återstående 14 milj., som skola utgöra föremålet för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
