Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8, 10 sept. 1932 - Olof Olinder: Frågan om skatt på oförtjänt jordvärdestegring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÅGAN OM SKATT PÅ
OFÖRTJÄNT JORD VÄRDESTEGRING
Av OLOF OLINDER.
Riksdagen har som bekant gång efter annan behandlat frågan om
skatt på oförtjänt jordvärdestegring, men någon lagstiftning i ämnet
har likväl ännu icke kommit till stånd. Vid årets riksdag var frågan
föremål för interpellation i andra kammaren av herr Sjöström i
Göteborg. Finansministern, herr Hamrin, deklarerade sitt intresse
för saken, men han ansåg, att tiden ännu icke var mogen för frågans
avgörande. I Stockholms stadsfullmäktige har spörsmålet likaledes
varit före vid upprepade tillfällen, och för närvarande föreligger en
av stadsfullmäktige ännu icke behandlad motion av herrar Fredrik
Ström och Axel Johansson. I motionen yrkas, "att stadsfullmäktige
måtte ingå till kungl, maj :t med framställning, att kungl maj :t
med det snaraste måtte för riksdagen framlägga proposition till en
lagstiftning om skatt på oförtjänt jordvärdestegring". Frågan har
alltså ofta varit på tal och man må hoppas att den snart ånyo kommer
på dagordningen och då bringas till en lösning. En översikt av denna
beskattnings innebörd och verkningar kan därför måhända vara av
intresse.
I fråga om städer och stadsliknande samhällen, varest
jordvärde-st egringsskatt en väl i huvudsak kan tänkas komma till användning,
spelar givetvis markens naturliga krafttillgångar, såsom bördighet
o. dyl., knappast någon roll vid bestämmandet av markvärdet. I
dylika samhällen och deras omgivningar är det markens belägenhet,
som är av betydelse. Näringsföretag lokaliseras sålunda med hänsyn
till transportförhållandena, närhet till kundkretsen etc.
Bostadsmarken värderas med hänsynstagande till bostadens närhet till
arbetsplatsen, grannskapets mer eller mindre tilldragande egenskaper o. s. v.
Självfallet sker värdesättningen även med hänsyn till de föreskrifter
för markens utnyttjande, som förefinnas i gällande
stadsplanebestämmelser (föreskrifter angående byggnadsyta, hushöjd m. m.).
Att märka är att kommunalförvaltningarna själva i mycket stor
utsträckning effektivt påverka markvärdets stegring, i det att
kommunerna bekosta gator, parker o. dyl., och i övrigt anordningar av
olika slag, som äro nödvändiga för att marken skall kunna användas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
