Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8, 10 sept. 1932 - Olof Olinder: Frågan om skatt på oförtjänt jordvärdestegring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
460 Olof Olinder
av en till ett litet område sammanträngd befolkning. Denna
omständighet är, såsom i det följande närmare skall utvecklas, ett
starkt skäl för införandet av en jordvärdestegringsskatt.
Förändringar i markvärdet kunna även inträda genom påverkan
av pris förhållandena beträffande övriga för livets uppehälle
nödvändiga nyttigheter. En varaktig stegring av priset på vanliga och
oersättliga näringsmedel torde sålunda i längden minska den andel
av inkomsten, som användes för täckandet av bostadsbehovet, och
därigenom medföra en förskjutning av hyrorna och därmed även
av markprisen på så sätt, att efterfrågan på de dyrare lägenheterna
går ned, under det att efterfrågan på de billigare lägenheterna stiger.
Samma verkan har exempelvis en ökning av inkomstbeskattningen.
Omvänt kan det antagas, att ägarna av de bättre fastigheterna draga
fördel av en lättnad i den allmänna inkomstbeskattningen,
alldenstund de boende efter skatteminskningen kunna anslå en större del
av inkomsten för täckandet av bostadsbehovet.
Förskjutningar i markvärdet inträda även, om
inkomstfördelningen i samhället ändras. En jämnare inkomstfördelning i Stockholm
skulle utan tvivel få till följd, att exempelvis Strandvägstomterna
skulle undergå en värdeminskning.
I städer stadda i stark tillväxt är det emellertid regel, att
markvärdet företer en stegring. Nedgång i markvärdet kan förekomma,
men denna är oftast av mindre varaktighet och omfattning. Det är
självklart, att så måste vara förhållandet: marken blir mer och mer
tagen i anspråk, och följaktligen stiger den i värde. Markvärdet
kan som bekant i enskilda fall uppvisa en enorm stegring på några
få år. Även totaliter är markvärdestegringen ofta mycket betydande.
Det har sålunda beräknats, att värdestegringen i Stockholm mellan
1922 och 1928 års allmänna fastighetstaxeringar uppgick till icke
mindre än 230 miljoner kronor.
De skäl, som tala för införandet av en jordvärdestegringsskatt,
skola beröras i det följande. Dessförinnan torde det vara lämpligt
att i korthet redogöra för hur en jordvärdestegringsskatt kan
konstrueras. Det är två metoder, som kunna komma till användning,
och man plägar med användande av en måhända icke fullt lycklig
terminologi kalla de två metoderna den direkta och den indirekta
metoden. En jordvärdestegringsskatt enligt den direkta metoden
kännetecknas därav, att värdestegringen konstateras genom periodiskt
återkommande allmänna taxeringar. Den indirekta jordvärdesteg-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
