Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8, 10 sept. 1932 - Otto R. Wangson: Kvinnan och arbetet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kvinnan och arbetet 471
Efter en lång, mödosam och tapper kamp mot fördomar och
könsegoism har kvinnorörelsen till sist lyckats bryta barriären, som
stängde kvinnorna från förvärvsarbetets värld. Yrkes- och
näringsfriheten blev sent omsider även kvinnornas egendom. I närvarande
stund är deras behörighet att inneha ämbeten och tjänster
grundlagsfäst. Principiellt råder alltså numera fullständig likställighet mellan
man och kvinna.
Det är gott och väl. Men hur förhåller sig praktiken till denna
vackra teori; teori och praktik ha som bekant understundom lite
svårt att komma om säms. "Sådant förekommer i de bästa familjer."
Man har lätt att konstatera, att så är fallet inom denna familj.
Likställigheten är ännu bara, i bästa fall, en läpparnas bekännelse;
den har långt ifrån blivit en levande verklighet. Det är naturligtvis
beklagligt.* Men det är egentligen inte så underligt. Det tar ju alltid
sin rundliga tid, innan en ny idé, hur förnuftig och rättfärdig den
än må vara, hunnit slå igenom i det allmänna medvetandet och ännu
längre innan den blivit realiserad. Många svårigheter möta också
här. En enda av dem är visserligen oöverstiglig: olikheten mellan
könen. Från kvinnosakshåll går man ännu, hur otroligt det än låter,
till en så våldsam och löjlig överdrift, att man på blekaste allvar
förnekar snart sagt varje ursprunglig könsolikhet. "För länge du
skilde på man och på kvinna." Skillnaden låter sig emellertid,
lyckligtvis, inte utplåna. Och den gör sig med all sannolikhet gällande
även beträffande prestationsdugligheten på olika arbetsområden. Det
finns sådana områden, som man otvivelaktigt kan kalla manliga; det
finns andra, där kvinnorna ha ett naturligt monopol eller åtminstone
vissa speciella förutsättningar.
Och det är från denna principiellt oanfäktliga utgångspunkt, som
motståndet från de hittillsvarande monopolinnehavarna mot
kvinnornas inträngande på arbetsmarknaden numera sätter in. Sedan man
måst ge avkall på maktspråk ("skomakare bliv vid din läst"), har
man i stället tagit sin tillflykt till en argumentation, som innehåller
en kärna av sanning och som dessutom direkt appellerar till härskande
fördomar — en argumentation, som just därför måste förefalla
bestickande.
Vi bestrida på inget vis kvinnans lika rätt till arbete å vilket
område som helst, heter det nu. Men man skulle vara blind på båda
ögonen om man inte såg den väsensolikhet, som består mellan man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
