Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 9, 2 okt. 1932 - Otto R. Wangson: Kvinnan och arbetet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kvinnan och arbetet 523
vid platstillsättningar. Men som argument mot kvinnoarbetet kan
man ju alltid föra fram den stackars familjeförsörjaren — i brist
på bättre argument.
Och medan männen bry sina hjärnor med något så ofruktbart som
att konstruera upp det ena skälet ofnöjligare än det andra mot
kvinnoarbetet, tränga kvinnorna in på allt flera av "männens
arbetsområden". Ty utvecklingen tar inga "förståndsskäl"; den följer
nu en gång andra lagar än dem, manlig könsegoism stiftat. I den
ekonomiska konkurrensen spelar icke könet längre den avgörande
rollen utan dugligheten och prisbilligheten. Delvis, och kanske till
en väsentlig del, är det den senare faktorn, som givit kvinnorna ett,
efter vad det vill synas, påtagligt övertag i konkurrensen på vissa
arbetsområden. Enda korrektivet mot en illojal konkurrens blir då
att likalönsprincipen hävdas och genomföres. Kvinnorna själva kräva
detta. Men männen? Jo, vi, som äro så kemiskt fria från
känslo-tänkande och därför ha den oskattbara fördelen framför kvinnorna
att kunna tänka logiskt, vi uppröras i vårt innersta vid blotta tanken
att en kvinna skulle för samma arbete erhålla samma lön som en
karl! Ty lönen för denne är ju avpassad så, att han därpå skall
kunna bilda och försörja familj. Alltså: den är inte överhuvud
avpassad för ungkarlar utan för familjeförsörjare? Ack, nej, så
var ingalunda meningen. Meningen var bara att finna ett svepskäl
mot likalönsprincipen, som visserligen är enda korrektivet mot en
illojal kvinnokonkurrens men på samma gång kränker mannens
heligaste känslor: herrekänslorna. Skulle man inte kunna söka börja
vänja sig vid den tanken, att en duktig kvinna smäller ungefär lika
högt som en duktig man och att en medelmåtta eller dumbom icke är
nämnvärt intelligentare därför att han råkar vara karl. . .
Fri konkurrens och lika lön för lika arbete äro två principer, som
endast underlägsenheten kan vägra att acceptera. Det sårar därför
onekligen ens manliga självkänsla något att behöva konstatera, att
massor av män, öppet eller i hemlighet frukta en konkurrens även
i fria och lojala former. Och det till den milda grad, att ett antal
behjärtade män i de sista av dessa dagar tagit initiativet till att
organisera dessa mindervärdighetskomplex i en förening. "Männens
förening"!
Men även de, som äro beredda att acceptera de båda principerna
om fri konkurrens och lika lön — och de äro ännu, guskelov,
officiellt i majoritet och ha åtminstone inom vårt parti det avgörande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
