- Project Runeberg -  Tiden / Tjugofjärde årgången. 1932 /
599

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 10, 3 dec. 1932 - Hartvig Selfors: Varför är depressionen internationell?

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Varför är depressionen internationell? 599

då blir det prisfall, ökas mängden pengar utan motsvarande ökning
av varorna, då uppstår prisstegring. Men ökas däremot
penningmängden i samma proportion som varumängden, då förbli priserna
som förut. Här måste även förändringar i penningens
omloppshastighet vara med, och detta som här sagts är ingenting annat
än den kända kvantitetsteorin.

Emellertid hade prisnivåns rubbningar vid förändring i den
utelöpande penningmängden icke haft samma känslighet om världen
icke haft den fria valutahándeln att dragas med. Man får
nämligen ej förbise, då man med kvantitetsteorins hjälp söker beräkna
prisutvecklingen, att till den befintliga varumängden höra även de
lediga produktionsfaktorerna: jord, kapital och arbete. Detta är
något som man ofta glömmer eller anser oviktigt. Vid ökning av
penningmängden kan denna framlocka en motsvarande varumängd i
stället för en prisstegring. Har näringslivet möjlighet att anpassa
sin tillverkning efter en ökad varuefterfrågan, så blir spänningen
mellan tillgång och efterfrågan icke på samma sätt förändrad, som
om produktionsfaktorerna vore fullt upptagna. Processen sker över
produktionsfaktorernas sysselsättningsgrad och dessas därav
framkallade mer eller mindre inbördes konkurrens.

Om i det enskilda landet den fria valutahandeln upphäves, så
skulle en ökning av mängden betalningsmedel icke med samma
känslighet rubba prisnivån. Centralbankerna skulle då inte behöva
tillgripa kreditransonering för att minska importen, och
produktionsstegringen inom landet skulle, utan oro för valutaförsämring, kunna
fortgå. Importvarorna måste visserligen även då ransoneras med
priset, men prissstegringen bleve en normal avvägning mellan
tillgång och efterfrågan på varor och icke mellan tillgång och
efterfrågan på valutor.

Det svenska systemet, som oberoende av den utländska valutans
fria notering helt tager sikte på den inre prisnivån, är under
världs-deflation givetvis att föredraga framför samgåendet med
guldprisnivån. Men så länge valutahandeln är fri, är ju någon full
försörjning med betalningsmedel ändock inte tänkbar. Riksbanken
måste ständigt vaka över att det inre produktionslivet ej ökas över
en viss gräns, ty skulle en sådan ökning ske, ökades efterfrågan på
importvaror och prisnivån skulle därav skjuta i höjden. Ingen kan
komma ifrån att ett system, när däri ingår som en viktig detalj att
hålla produktionslivet tillbaka,, är ohållbart

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:37:04 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1932/0603.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free