Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 10, 3 dec. 1932 - Hartvig Selfors: Varför är depressionen internationell?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
598 Hartvig Selfors
ett enskilt land uraktlåter en prissänkning till nivå med de övriga
länderna, så blir importen större än exporten. Dels blir det
fördelaktigare att sälja till det landet och dels blir det fördelaktigare
för importörer att importera. Växelkurserna rubbas och det hela
kan bytas i en våldsam prisstegring. Är världsprisnivån på glid,
så måste inte desto mindre, egendomligt nog, prisstegringen av det
enskilda landet likafullt hindras. Någon full försörjning med
betalningsmedel kan icke hållas och arbetslöshet i stor utsträckning
måste finnas.
Hur skulle det förhålla sig om landet icke hade fri valutahandeL
om utrikeshandeln liksom i Ryssland vore socialiserad ? Skulle då
i det enskilda landet en produktionsstegring kunna ske?
Bytesmedlens roll i produktionsstegringen är obestridlig. Detta
visar sig bäst i en centralbanks förmåga att driva ned en
begynnande produktionsstegring och reglera prisnivån. All historisk
erfarenhet har visat, att man med minskning eller ökning av
mängden betalningsmedel kan driva upp eller ned produktionsvolymen.
Men varför det enskilda landet ej tillgripit en sådan åtgärd har
sin förklaring i en ej oberättigad rädsla för myntförsämring.
Internationellt sett ligger det emellertid till något annorlunda. Kunde
bytesmedlen ökas internationellt och så jämnt fördelas mellan de
olika länderna att rubbningar i växelkurserna ej förekommo, så blev
prisstegringen obetydlig, i början endast en justering av
undernormala priser. Men förhoppningarna på en internationell
överenskommelse äro, som förut framhållits, icke särdeles stora.
Den prisstegring, som följer på rubbningar i den utländska
betalningsbalansen, eller som skulle komma därest statsmakterna icke
ingrepo, får ej förblandas med en vanlig inflation, vilken har sitt
ursprung från en ökning av utelöpande betalningsmedel.
Visserligen kan man säga, att en prisstegring ej kan komma, om
betalningsmedlens mängd redan tidigt begränsas, men primärorsaken till
prisstegringen är i de båda fallen olika. En prisstegring från en
vanlig inflation har sin orsak från en rubbning i proportionerna
mellan varor och pengar, medan en prisstegring på grund av ändrade
växelkurser har sin orsak i rubbning mellan import och export.
Vilka krafter är det som enligt nationalekonomiska lagar
åstadkomma allmänt prisfall och allmän prisstegring, d. v. s, inflation
och deflation?
Qkas mängden varor utan att pengarna ökas i motsvarande grad,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
