Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:r 2, 30 jan. 1933
- Klass och folk. Av Alg. Bengtsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
KLASS OCH FOLK
Av ALG. BENGTSON.
Den fråga som antydes i rubriken här ovan är en gammal bekant
i socialistiska debatter och upphovet till många och heta fejder i tal
och skrift. Men man kan därför inte säga att frågan är
slutdiskuterad. Såsom varande en fråga av snarare taktisk än principiell
innebörd ger tidens gång ständigt på nytt anledning till
omvärderingar och nyorienteringar. Våra dagars socialistiska rörelse, tagen
i vidaste bemärkelse, uppvisar en mycket rik flora av meningar i
denna fråga, meningar någon gång av enbart akademisk natur, men
mycket ofta, gränsdragande mellan "rättrogen" och "förborgerligad"
socialism, ja, till och med partibildande.
När man i arbetarrörelsens morgongryning började tala om klass
och klassrörelse, bars man allmänt av den övertygelsen att det var
den stora massan, flertalet man väckte till medvetande om sitt
betryck under fåtalet. "Proletariatets rörelse är det ofantliga flertalets
självständiga rörelse i det ofantliga flertalets intresse" lästes i "Det
kommunistiska manifestet". Det tog sin tid innan det klarnade att
proletariatet, den egendomslösa massan ingenstädes i världen
utgjorde det ofantliga flertalet trots en oerhörd kapitalistisk
utveckling över allt. När socialismens teoretiker inregistrerade denna nya
erfarenhet var man redan inne i dess s. k. revisionism och i den
praktiska politiken började socialdemokratin åtminstone här i landet
orientera sig som folkparti till skillnad från klassparti. För de äldre
socialisterna fanns således ingen medveten motsättning mellan klass
och folk. Arbetarmassorna betraktades som det ofantliga flertalet
och med flertalets rätt fördömde man det rådande fåtalsväldet och
predikade tillkomsten av ett nytt rättvisare samhälle. När denna
uppfattning om underlagets mäktighet sedan visade sig inte väl
korrespondera med verkligheten hade man nog sinne för realiteter att
inse det nödvändiga i att vidga rörelsens ram och på den vägen
övervinna en annan oundviklig motsättning. Även ett arbetarklassens
fåtalsvälde är oförenligt med socialismen. Den avart av socialism
som numer kallar sig kommunism intar härutinnan en annan
ståndpunkt. Väl medvetna om att proletariatet inom överskådlig tid ja,
kanske aldrig har utsikter att bli det ofantliga flertalet kastar man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 16:37:26 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tiden/1933/0100.html
