Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 30 jan. 1933 - Händelser och spörsmål - De offentliga utgifterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Händelser och spörsmål 121
Emellertid får man, framhåller författaren, inte utan vidare jämföra
dessa siffror, ty utgiftsökningen är delvis skenbar, enär varken antalet
skattedragare under olika tider eller valutan varit konstant. Då man
vet att t. ex. den franska valutan från, 1500-talets början till 1913,
enligt gjorda beräkningar, minskat i köpkraft till c:a 1/6, framgår därav,
att icke all utgiftsökning i den franska budgeten från 1500-talets början
till 1913 verkligen är någon ökning. Även om penningvärdets
fluktuationer varit olika i olika länder, är det gemensamma för dem, att
penningens köpkraft kontinuerligt minskat. Att denna valutaförsämring spelat
en betydande roll för de offentliga utgifternas ökning är självklart. Men
det förklarar inte hela problemet. För att få en måttstock för
bedömandet av utgiftsökningen söker författaren omräkna budgeterna efter
samma enhet. Han redogör för skillnaderna mellan bruttobudget och
nettobudget och därav följande växlingar i de offentliga utgifterna.
Viktigt är då att veta, att budgeterna ända in till 1800-talets början
beräknades efter nettoprincipen. När man därför jämför ett lands
offentliga utgifter under två olika perioder, måste man alltså taga hänsyn till
om beräkningarna utförts efter samma grunder. \
En osynlig utgiftspost i äldre tiders budget bildade inaturaleveran^
serna. När dessa skyldigheter avskaffades, kommo de att synas i
budgeten. Så t. ex. voro de tyska statsutgifterna år 1907 för hela riket: i
bruttotal 2,784,8 milj. Mk, i nettotal 1,735,5 milj. Mk, för delstaterna:
i bruttotal 5,100,0 milj. Mk, i nettotal 2,181,0 milj. Mk. De finska
statsutgifterna 1927 och 1929 voro resp. i bruttotal 3,988,1 och 4,507,7,
samt i nettotal 2,917,2 och 3,231,3 milj. Mk. Budgeternas bruttotal ha
stigit mycket också därigenom, att det offentliga hushållet i växande
grad upptagit produktion för marknadsefterfrågan; företagens
omsättning synes då i budgeten.
En annan synpunkt på de offentliga utgifternas ökning är att beräkna
dem per individ. Författaren finner, att de franska statsutgifterna enligt
de ovan anförda» siffrorna 1515 voro 4,80 fr. per capita och 1914 131,08
fr. per capita; de engelska voro 1701 0,71 pund per capita och 1911 3,80
pund per capita. Ökningen har naturligtvis inte varit jämn under hela
denna tid. För Frankrikes vidkommande börjar den först med 1789 års
revolution, varefter den kontinuerligt växer tills den före världskriget
nått en c:a 10 gånger större siffra än 1789. I England var utgiften per
capita efter Napoleonskrigen till och med större än 1911. I förhållande
till 1913 var ökningen, då samma värdeenhet användes vid mätningen
—författaren har framdeducerat denna enhet —1928—29 i England 3-faldig,
i Frankrike och Belgien drygt 2-faldig, i Italien blott 66,8 °/o per capita.
Emellertid måste man vid bestämmandet av de offentliga utgifternas
nationalekonomiska börda också taga hänsyn till den ekonomiska
bärigheten under olika tider. Författaren söker därför beräkna denna börda
i procent av nationalinkomsten. Detta är dock förenat med stora
svårigheter, då både nationalinkomsten och budgeten bestämmas olika i olika
länder. Icke ens i ett och samma land ger relationen mellan
nationalinkomst och offentliga utgifter under olika tider en tillförlitlig kunskap,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
