- Project Runeberg -  Tiden / Tjugofemte årgången. 1933 /
146

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 5 mars 1933 - Marx' dynamiska teori

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

146 Karl Marx

Därmed skall ingalunda bestridas att Marx med något av intuition
förutsåg en av de mest grundläggande utvecklingstendenserna i det
moderna ekonomiska systemet, nämligen utvecklingen till stordrift,
"koncentrationstendensen"; det var ett vetenskapligt resultat av stora
mått. När man erkänner detta, får man emellertid icke glömma, att
han tog fel i några av sina andra, lika viktiga prognoser, särskilt
föreställningarna om de rikas allt större rikedom och de fattigas allt
större fattigdom, massornas tilltagande elände. Svenska arbetare,
som ha sett sina reallöner stiga med mer än 40 procent på föga över
tio år, måste inse hur orimlig denna förutsägelse har visat sig vara.
Därmed sammanhänger det också att de bärande krafterna inom
arbetarrörelsen, fackföreningarna och kooperationen, icke ha honom
att tacka för det minsta. För honom var det Hegels som en
naturlag verkande utvecklingsschema som skulle framkalla det nya
riket, icke handlingar burna av medvetna mänskliga viljor.

Det förefaller mig också svårt att finna något stort andligt
näringsvärde i vad som vanligen har ansetts som den s. k.
materialistiska historieuppfattningens kärnpunkt, nämligen att
rättsförhållanden och statsformer, tankar och känslor utan undantag ha sin grund
i produktionsförhållandena eller ekonomin. En sådan sats förefaller
vara en parallell till den att Gud har skapat världen. Vad har enligt
satsen skapat produktionsförhållandena och ekonomin själva? Just
när man antar — vilket är oemotsägligt — att ekonomin själv har
undergått förändringar, så måste man förklara hur sådana
förändringar komma till stånd; och så till vida är satsen
menings-lösare än den att Gud har skapat världen, ty Gud uppfattas då
som oföränderlig. Förmodligen skulle Marx ha svarat på
invändningen — kanske har han redan så gjort, fastän jag ej har sett
det — att de ekonomiska förhållandena ändra sig på grund av sin
egen inneboende kraft, efter schemat tes-antites-syntes, medan allting
annat ändrar sig på grund av denna förändring inom ekonomin. I
så fall kan man bara konstatera hur långt han är från all observerad
verklighet. Icke minst de av Marx starkt påverkade tyska forskarna
i fråga om "den moderna kapitalismens uppkomst", Max Weber
och Werner Sombart, ha med stor lärdom och skarpsinnighet visat,
hur särskilt religiösa företeelser ha inverkat på det ekonomiska
tillstånd som varit karakteristiskt för 1800-talet, och själv har jag
kommit att lägga stor vikt vid de olikheter i ekonomisk utveckling
för å ena sidan England och å andra sidan fastlandet som samman-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:37:26 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1933/0150.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free