Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 5 mars 1933 - Händelser och spörsmål - De Zeven Provinciën
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Händelser och spörsmål 171
de matroser, som i ett visst ögonblick trodde sig kunna ställa sig utan-i
för lagliga förhållanden.
Att kaptenen på De Zeven Provinciên, som trots alla varningar
lämnade sitt fartyg, då det rådde en oerhörd upphetsning bland besättningen,
och så föga kände till sitt folk, att han icke anade något därom, att denna
kapten omedelbart avskedades från sin post, har därför gjort ett mycket
gott intryck.
Frågar man sig, vilka de verkliga orsakerna voro till svårigheterna inom
den indonesiska flottan, men också icke mindre inom Indonesiens borgere
liga tjänstemannavärld, kan man icke svara något annat därpå än dö
mycket ensidiga besparingsåtgärder, vilka den indonesiska regeringen,
vidtagit, sedan man under den goda konjunkturen underlåtit att pålägga
de olika handelsbolagen ordentliga offer till statskassans förmån. Det)
har visserligen icke saknats försök, men de kapitalistiska grupperna
ha städse på det bestämdaste motsatt sig dessa försök. Det är ju sedan
en underlig ödets skickelse, att den nuvarande generalguvernören över
Nederländska ostindien förut beklätt] en viktig post hos oljebolaget,
För närvarande gör sig átn ekonomiska krisen starkt kännbar också
i Indonesien. Till följd av depressionen, som omöjliggör produkternas
avsättning, emedan världsmarknadspriserna äro för låga, bli
statsinkomsterna allt mindre. Därigenom uppstå stora underskott is budgeten
och utsikterna för framtiden bli dystra. Reaktionen härskar för
närvarande i Indonesien och följaktligen företogs en hänsynslös minskning
av tjänstemannalönerna. Förnuftigare hade varit, om regeringen gjort
ansträngningar för att ena de olika grupperna om ett besparingsprogram.,
Nu framkallade de ensidiga besparingsåtgärderna i fråga om
tjänstemän och lärare ett häftigt motstånd. Regeringen försökte bryta detta,
motstånd genom att helt enkelt häkta två medlemmar av lärarföreningens,
styrelse och inskränka pressfriheten för tjänstemännens fackliga organ.
Därefter kom motståndet till synes också inom marinen. Efter åt^
skilliga mindre tvister bemäktigade sig besättningen på pansarkryssareri
De Zeven Provinciên slutligen fartyget. Denna ogenomtänkta åtgärd
slutade fyra dagar senare med ett blodblad. Holland har ingen,
anledning att vara stolt däröver, ty blodbladet hade kunnat undvikas.*
Hur stymparaktigt synes det icke nu, att överbefälhavaren över flottat*
måste förklara, att bomben, som dödade 25 unga mänskor, egentligen
blott var menad som en varning men genom oförutsedda omständigheter
träffade kryssaren midskepps. Samma auktoritet har vid behandlingen
av saken i folkrådet visat en sådan okunnighet om des sociala
förhållandena, att man icke kan underlåta att framhålla det. Därav förklaras
nämligen också, att manskap och officerare utgöra två från varandra
alldeles skilda grupper, vilka synas leva kilometervis från varandra, fast
de båda ha att sköta samma fartyg.
I den nämnda debatten i folkrådet yttrade en av de borgerligas
representanter bl. a.: »att den fackliga organisationens inom marinen
anslutning till den fria holländska landsorganisationen hade föranlett
marinens översköljande av en röd bölja, varigenom den militära disciplinen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
