Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 5 mars 1933 - Händelser och spörsmål - De Zeven Provinciën
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
172 Händelser och spörsmål
underordnats agitationen. Det underbara tillståndet rådde, att matrossertiia
tillhörde ett förbund, som bekämpar monarkin.»
Svarade överbefälhavaren, att fackföreningarna inom marinen icke
tillhört den holländska landsorganisationen eller att därtill denna
organisation ännu icke uttalat sig om monarkin? Nej, det gjorde han icke.
Han förklarade, att regeringen var fullständigt ense med talaren, som
sagt, att genom den fackliga rörelsens utveckling så småningom kunde
åstadkommits, att disciplinen trätt i bakgrunden i "manskapets medvetande.
Besvikelse bemäktigade sig flottans manskap, då de i slutet av januari
fingo höra, att lönenedsättningen från och med den 1 februari icke skulle
uppgå till 10 o/o utan till 14 o/o och för de infödda till 17 o/o. Besvikelsen
var så mycket större, som marinmyndigheterna i Surabaja hade förklarat,
att den andra sänkningen om 4 o/o tills vidare skulle inhiberas och icke
åter komma på tal förrän1 i samband med en allmän lönereglering.
Dessutom hade meddelande lämnats ojn den andra lönesänkningen, då en del av
flottan redan befann sig till havs, så att man kan säga att man använt
ett mindre sympatiskt knep. Därom skriver handelstidningen i Surabaja:
»I december 1932 ägde en konferens rum mellan flottkommendanten och
fackföreningsstyrelserna. Därunder meddelade kommendanten, att den
andra lönenedsättningen tillsvidare icke skulle komma i fråga, och att’
man inte kunde säga, när den skulle bli aktuell och till hur mycket den1
skulle belöpa, emedan krigsministern skulle avgöra detta. Styrelserna
frågade då, om saken icke framskjutits för att flottan skulle kunna skickas
till havs i januari, och att man sedan skulle kunna meddela, att
lönenedsättningen genomförts. Härtill genmälde kommendanten, att man givetvis
kunde vara övertygad om att marinen icke kunde; låna sitt namn till
något dylikt. Om motståndet^ från matrosernas sida icke skulle kommit
till stånd utan detta meddelande är en öppen fråga. Men det står fast
att soldaterna liksom matroserna kunna begära uppriktighet från sitt
befäl, även om de hysa en annan mening».
Manskapet reagerade ytterst skarpt på möten och i meddelanden. Då
mötesförbud meddelades, vägrade ett antal matroser att anmäla sig vid
reveljen. Sabotage förekom dock icke.
Under tiden för kryssaren De Zeven Provinciên ut på Indiska oceanen
och närmade sig hamnen Oleh-leh. Den 4 februari offentliggjordes i
en tidning på Sumatra ett meddelande, som med hänsyn till vad som sedan
inträffade verkar ganska besynnerligt. Det löd: »Som bekant har De
Zeven Provinciên inträffat i Oleh-leh. Stora anstalter ha vidtagits för
mottagandet av officerare och manskap. Vår meddelare telefonerar att
fest givits ombord. Stämningen där kan fortfarande anses god, men det
beror måhända därpå, att kryssaren är ett utbildningsfartyg i det blott 40
verkliga matroser finnas ombord. Man behöver tydligen icke frukta, att
detsamma skall inträffa på denna kryssare som hänt på Java». Andra
tidningar ha senare med hänvisning till detta måst konstatera, att man
mycket lite kände till( stämningen bland manskapet.
Den intet ont anande kommendanten gick i land tillsammans med de
främsta officerarna för att övervara en fest, och han lät sig icke avråda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
