Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 31 mars 1933 - Femårsplanens resultat. Av A. Jugow.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Femårsplanens resultat 195
kombinerade skörde- och tröskmaskiner tränga undan de
ålderdomliga jordbruksredskapen. Växelbruket undantränger så småningom
det av ålder vanliga ryska treskiftsystemet. Arealen för nyttoväxter
omfattade 1913 tillsammans 5,5 milj. har, 1932 15 milj.
Bomullsskörden har fördubblats i jämförelse med förkrigstiden.
Potatisskörden har ökats 2,3 gånger och på samma sätt ha lin- och
socker-betsproduktionen stigit om än icke i samma utsträckning.
Spannmålsarealen utgjorde 1928 92,5 milj. har, 1931 104,5 och 1932 101,3
milj. har. Bruttoskörden av spannmål har däremot till följd av
den låga avkastningen per hektar blott stigit obetydligt över vad
den var före 5-årsplanen. Det tvång till spannmålsleveranser, som
utövats av staten, har under 1932 till och med fört till en tydligt
skönjbar tillbakagång för lantbruket. Såväl den odlade arealen som
ock den avlevererade mängden ha minskats.
Tvångskollektiviseringen har dessutom haft till följd en stark minskning av
boskapsbeståndet. Emellertid har staten under lopept av de fyra åren investerat
över 12 miljarder rubel i jordbruket, framför allt i kolsjoser och
sovsjoser. På så sätt liksom genom att de stjälvständiga bönderna
berövats sin egendom har den kollektiviserade eller förstatligade
egendomen nära sexdubblats på fyra år. Kols joserna ha blivit den
avgörande faktorn i sovjetbyn. Visserligen har byns kollektivisering
genomförts med tvång och våld, med blod och terror, den har orsakat
icke ringa ekonomiska skador, men icke desto mindre har
kollektiviseringen också fyllt en rad positiva uppgifter, som varken
mars-eller novemberrevolutionerna kunde bemästra. Man har betalt ett
högt pris därför, och det man nått blir måhända mindre varaktigt
än om det uppnåtts på den fredliga utvecklingens väg, men
kollektiviseringen har dock skapat ekonomiskt-tekniska förutsättningar för
en snabb utveckling av produktivkrafterna. Revolutionen 1917 hade
givit jorden åt bönderna men hade icke försett större delen av
bondebefolkningen med dragare och inventarier (40 % av bönderna
hade icke ens en häst, 33 % ingen plog, 70 % sutto på ett
jordstycke, mindre än 4,4 har). Miljoner söndersplittrade parcellbruk
funnos kvar, och bönderna förmåddes icke att överge den efterblivna
tekniken eller befriades från risken att råka i elände och genomlida
periodisk hungersnöd. Genom kollektiviseringen har man nu fört
åt sidan den oräntabla primitiva driften och skapat möjlighet för en
höjning av jordbruket. Kollektiviseringens omfattning måste inskrän-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
