Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 31 mars 1933 - Femårsplanens resultat. Av A. Jugow.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
196 A. Jugow
kas och de mindre livsdugliga formerna försvinna i samma ögonblick,
som tvånget upphör, men då de gynnsamma förutsättningar, som följ
-de på alla de revolutionära omvälvningarna, finns kvar för en
intensifiering av jordbruket, genomförande av växelbruk och
mekanisering av produktionen samt bönderna bli organiserade i frivilliga
kooperativa sammanslutningar, kommer det att bli en i sin
ekonomiska och socialistiska betydelse utomordentlig erövring för
revolutionen.
I grunden falskt är antagandet, att kollektiviseringen vore den
egentliga orsaken till minskningen av den odlade arealen och bristen
på livsmedel. Det gäller därvidlag mindre kollektiviseringen än
sovjets hela agrarpolitik. Det som 1932 hände i Ryssland, har hänt
mången gång förr. Bönderna försöka att med alla till buds stående
medel sätta sig till motvärn mot regeringsåtgärderna: de inskränka
sådden och framför allt skörda icke hela skörden. Det ha de försökt
redan under krigskommunismens tid liksom under Nep-regeringens
sista år. Orsaken är nu som då densamma, och den är mera
omfattande och ligger mycket djupare än kollektiviseringen.
Statsmakten tar helt enkelt resultatet av böndernas arbete men berövar dem
samtidigt också sporren till ökning av produktionen utöver de egna
behoven. Principen i alla dessa åtgärder har icke ändrats. Det
gäller alltjämt att lägga beslag på böndernas produkter. Just därför
kommer tillbakagången till synes icke blott inom kolsjoserna utan
också inom den privata driften. Den som gör kollektiviseringen
ansvarig för allt, glömmer att Rysslands jordbruk omedelbart före
kollektiviseringen befann sig i ett t. o. m. ännu sämre läge. Den
odlade arealen och skörderesultatet minskades då ännu snabbare
än nu.
Under inflytande av såväl politiska som sociala faktorer har också
byns sociala prägel undergått betydande förändringar. Den
dominerande rollen har tillfallit kols josbönderna. Till sin mentalitet och
sina intressen småbönder uppvisa kols josbönderna dock olika nya
drag, som de erhållit genom de nya förutsättningarna för
livsföringen och arbetsförhållandena i kolsjoserna, de kollektiva
arbetskolonnerna eller brigaderna, bysovjeterna o. d. Maskiner och teknik
upptaga en större plats nu än förut. De välbärgade bönderna utgöra
endast ett tunt skikt och spela icke längre någon betydande roll i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
