Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 31 mars 1933 - Händelser och spörsmål - Arbetslöshetsförsäkringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
216 Händelser och spörsmål
väsentligen utgöras av sådana, som icke erlagt föreskrivna avgifter och
som av den anledningen icke kunde komma i fråga. De uteslutna falla
naturligtvis för bestämmelserna även i fackförbundens redan; existerande
arbetslöshetskassor. Med dessa siffror för ögonen torde man således,
icke kunna bestrida, att effekten av en genomförd
arbetslöshetsförsäkring för större delen av de, arbetslösa skulle bli avsevärt större än
effekten av arbetarorganisationernas egen försäkring, för vilken
arbetarna själva få bära bela kostnaden., ’
Försäkringstankens motståndare ha vidare anmärkt, att en
arbetslöshetsförsäkring skulle betyda industriarbetarnas favorisering, medan mindre
gynnsamt ställda arbetargrupper, såsom lånt- och skogsarbetare,
fortfarande skulle kvarbli i sitt dåliga ekonomiska läge. Den för alla
uppenbara klyftan i löneavseende, när en jämförelse anställes mellan
jordbrukets och industrins arbetarlöner, skulle genom försäkringsförslagets
accepterande ytterligare vidgas. Härtill anmärker hr Möller mycket
träffande, att en dylik invändning kunde ha fog för sig vid
behandlingen av tidigare förslag i: ärendet. Det nu föreliggande förslaget är
tvärtom ägnat att undanröja dessa olägenheter. Förslaget är så konstruerat,,
att ingen arbetargrupp av ekonomiska skäl behöver bli utestängd från
möjligheten att upprätta arbetslöshetskassor och således; åtnjuta bidrag
av staten för daghjälpens utgivande. De sämst avlönade skola enligt
regeringsförslaget komma i tillfälle att få ett förhållandevis kraftigare
statsbidrag än bättre gynnade, varför således härigenom en utjämning av
löneklyftan kan sägas komma till stånd. I varje fall torde det vara
omöjligt att hävda den meningen, att] förslaget i första hand är avsett att,
stödja i löneavseende mera gynnsamt ställda industri- eller
stadsarbetargrupper.
Förslaget har som bekant väckt betänkligheter även på arbetarhåll,
där man gjort vissa anmärkningar mot bestämmelsernas utformning i
en del detaljer. Regeringspropositionen har med beaktande av vissa
farhågor, som vid en undersökning visat: sig välgrundade, jämkat på
utredningsmännens förslag, så att förslaget ur arbetarnas synpunkt fått en
mera tillfredsställande utformning. Från säsongarbetarnas sida hade den
anmärkningen framställts, att sakkunnigförslagets föreskrifter om
avgiftsbetalningen skulle komma att utestänga en! mycket stor kontingent
från möjligheten art någonsin komma i åtnjutande av försäkringens
förmåner. Under nuvarande förhållanden vore det icke sannolikt, att en
arbetare i säsongyrkena skulle kunna betala 26 avgifter under 52 veckor,
och han skulle då enligt sakkunnigförslaget icke kunna komma i
åtnjutande av understöd. De sakkunnigas förslag innebar, som man torde
erinra sig, att 52 veckoavgifter skulle erläggas inom 2 år, medan
understöd under en därpå följande arbetslöshetsperiod kunde utbekommas
först sedan vederbörande erlagt 26 veckoavgifter under 1 år. Med
beaktande av arbetarorganisationernas erinringar mot dessa, bestämmelser,
ha i regeringspropositionen avgiftsterminerna bestämts till 52 veckor
under 3 år och 26 veckor under li/g år.
Konfliktdirektiven tillhöra som bekant de eviga: tvisteämnena i svensk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
