Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 31 mars 1933 - Händelser och spörsmål - Arbetslöshetsförsäkringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Händelser och spörsmål 215
Statsrådet Möller genmäler, att lönenivån i olika europeiska länder
är ganska skiftande. Utan hänsyn till lönenivåns differentiering ha län-t
derna under den nuvarande vkrisen drabbats av arbetslöshet. Det är un-.
der sådana förhållanden svårt att påvisa, att arbetslöshetens omfattning;
i ett enskilt land beror av lönenivån. Dessutom kan man lätt förvissa sig
om att arbetslösheten är högst i länder med en låg lönenivå. I Tyskland,
där man enligt engelsk och skandinavisk uppfattning har en mycket låg*
lönestandard, är arbetslösheten mycket omfattande. Det är också utan
vidare klart, säger socialministern, att även utan varje arbetslöshetshjälp
skulle för närvarande, om arbetarna över huvud taget skola kunna tänkas
existera på sin arbetsförtjänst, ingen lönesänkning vara nog stor för att
väsentligen ändra (karaktären av det nuvarande läget. Det är för övrigt
på det sättet, att varje hjälp till de arbetslösa ur samma synpunkter kan
göras till föremål för Mande r. Varje arbetslöshetsanslag från staten
eller kommunerna måste ju få samma verkan, som den av arbetsgivarna
förutsatta. Arbetsgivarna skulle sålunda under åren undan för undan ha
råkat i ett sämre läge, då anslagssummorna; till arbetslöshetens
bekämpande gått i höjden. Därest arbetarna under arbetslösheten lämnades
åt sig själva, så sikulle arbetsgivarna sålunda komma i en mera
förmånlig position vid bestämmandet av arbetsmarknadens löner.
Socialministern torde vara ursäktad, om hanj icke ansett sig böra fästa alli}
för stor uppmärksamhet vid invändningar av denna karaktär.
I remissutlåtanden ha flera sakkunniginstitutioner givit uttryck åt der*
meningen, att försäkringen enligt utredningsmännens förslag skulle få
en så begränsad effekt, att den) icke kunde anses försvara sin plats i
ett program för arbetslöshetens bekämpande. Socialstyrelsen har med
skärpa understrukit just dessa synpunkter, som, därest de visade sig
välgrundade, onekligen skulle väcka betänkligheter. Hjälpformerna måste
naturligtvis organiseras på ett sätt, som bringar hjälp och stod åt största
möjliga antal nödställda. Med utgångspunkt från vissa beräkningar i
1928 års utredning har socialstyrelsen gjort gällande, att endast en
sjättedel av arbetslösheten skulle hjälpas genom] det föreliggande
förslagets accepterande. Med anledning av denna invändning anmodade
socialministern de sakkunniga att verkställa en; grundlig omprövning av
försäkringens förmåga att bringa hjälp åt, de arbetslösa. Denna
utredning har givit till resultat, att ungefär en tredjedel ^v arbetslösheten
skulle bli hjälpt, därest regeringsförslaget godkändes. Statsrådet Möller
framhåller i anslutning härtill, att det kan antas att hälften av de
arbetslösa skulle kunna påräkna hjälp, om man nämligen tar hänsyn till vissa
i propositionen föreslagna uppmjukningsbestämmelser. Vissa närmare
undersökningar ha givit hemul åt denna uppfattning. Regeringsförslagets
bestämmelser ha nämligen prövats på arbetslösheten i Svenska
metallindustriarbetarförbundet år 1931, varvid man kom till det resultatet, att
60 o/o av de arbetslösa skulle komma i åtnjutande av understöd från
försäkringen. En särskild undersökning rörande förhållandena vid den
mekaniska verkstadsindustrin visar, art procenttalet hjälpta arbetslösa där
skulle uppgå till 70. De personer, som utestängdes från understöd skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
