Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 30 april 1933 - Den svenska s. k. statssocialismen av i dag. Av Einar Eriksson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den svenska s. k. statssocialismen av i dag 239
Det svenska systemet med låga ordinarie avgifter och möjlighet till
snabbare, oftast så gott som ögonblickliga förbindelser till något
höjda avgifter, dock alltjämt lägre än de amerikanska, ger framför
det främmande fördelen av större smidighet och mera utpräglad
differentiering än detta. Alltså det statliga svenska telefonväsendet
är mjukare och erbjuder flera trafikvarieteter än det i enskild ägo
och drift varande amerikanska. Denna verklighet ser ju något
annorlunda ut än vad man skulle tro, om man utginge från såsom
berättigad den generella domen över all statsdrifts naturnödvändiga
byråkratism, tungroddhet och suckan under en död hand, för att icke
tala om nivelleringen.
Om man alltså finner att de allmänna trafikföretagen i stor skala
här hemma dels ha en oförnekligt hög standard, dels lämna ett
tillfredsställande kommersiellt och ett ännu bättre ekonomiskt utbyte
och dels slutligen för sina tjänster betinga sig taxor, som i många
fall — där jämförelsemöjligheter finnas — ligga under och
väsentligt under dem, som praktiseras av utländska, enskilda och som
skickligt drivna ansedda förvaltningar, så vill man gärna fråga sig,
varför dessa trafikföretag här hemma så ofta frammanas som
avskräckande exempel på vart det tar vägen vid s. k. socialisering av
affärsmässiga verksamhetsområden. De ifrågavarande företagen
duga uppenbarligen icke till spöken. De visa tvärtom, att
profitsporren icke är så oundgänglig i sund, ekonomisk verksamhet som
man vill göra gällande. De visa, att ambition och allmänanda hos
stora arbetar- och tjänstemannagrupper hålla att bygga på. Med
ingående kännedom om den arbetstakt och de prestationer, som med
framgång avkrävas de anställdas breda lager inom dessa företag,
vågar man utan tvekan omdömet, att dessa prestationer nå upp till
gränsen av vad som är möjligt och i längden också ekonomiskt.
Men äro alltså dessa statsföretag ideala i fråga om organisation
och administration? Vi ha redan besvarat den frågan med nej. Där
existera otvivelaktigt dualismer, longörer och papperskvarnar inom
centralledningen, vilka hindra den fulla effektiviteten. Opraktiska
omgångar vid ärendenas behandling hållas i helgd av traditionen.
Sakkunskapen får ofta stå tillbaka för överhetsbegreppet.
Kontakten mellan den centrala styrelsen och lokalförvaltningarna är på sina
håll klen. De enskilda tjänstemännens initiativ och sakkunskap
utnyttjas icke till den grad, som vore önskvärt. En långt driven
centralisering, som hopar småärenden på styrelsernas bord och hotar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
