Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 30 april 1933 - Den svenska s. k. statssocialismen av i dag. Av Einar Eriksson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
känslan av ansvar hos distrikts- och lokalförvaltningar, gör sig
märkbar till förfång för arbetsglädje och framåtanda. Obrukade
kapital av sakkunskap och solidaritetskänsla ligga oräntabla på
många håll. De allra flesta anställda tjänstemän i högre och lägre
grad äro för sin del medvetna om vad som ännu saknas. Vi se
alldeles bort från allt vad som har med lönefrågan att göra. Det
förekommer understundom åtgöranden från en verkslednings sida,
som väcka en samstämmig undran hos en hel tjänstemannakår, och
som enligt denna uppfattning bära vittne om bristande praktisk
insikt hos denna ledning. Den bästa formen för centralledningens
sammansättning och rekrytering är icke funnen, så mycket torde
det icke vara överord att säga.
Det senast sagda har icke sagts som kritik mot någon eller några
vare sig verksledningar eller därinom verksamma. Men för alla de
tjänstemän och arbetare, som göra sin gärning inom de
ifrågavarande verken och som prestera sitt bästa, måste det självklart
kännas som ett trängande önskemål att även övriga faktorer i driften
verka på det mest effektiva sätt. Allt vad som ytterligare kan göras
för att tillbakavisa det redan nu oberättigade talet om
statstrafik-verkens underlägsenhet under privat företagarverksamhet, bör
göras. Det måste definitivt sättas stopp för skepparhistorierna om den
svenska statssocialismens natur.
Redan inom nuvarande förvaltningsram och trots dess outnyttjade
resurser har dock den statsdrivna trafikverksamheten i dess
moderna form, som tidigare sagts, att uppvisa ett driftsresultat, som
icke med fog kan karakteriseras såsom otillfredsställande.
Slagordet om den enskilda företagsamhetens ovillkorliga överlägsenhet
över den publika verksamheten måste hänvisas till de tvivelaktiga
sanningarnas område. Det står sig inte i verklighetens belysning.
Det är icke alldeles sant, att profitsystemets och den ohejdade
ekonomiska individualismens grund är den enda, på vilken en
ekonomisk, produktiv verksamhet kan byggas för att komma till sin rätt.
De statsdrivna trafikanstalterna äro bevis därpå. Överhetsstaten har
i sina trafikorgan modifierat sig, anpassat sig för ekonomisk
verksamhet och gjort detta med framgång. Det är en väg att gå vidare
på. Den håller, och den kan lätt bli ännu framkomligare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
