Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 30 april 1933 - Tysklands ungdom i revolt. Av Johannes Vikström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förenades och gjorde de första krigsårens väldiga kraftuppbåd
möjligt.
Nederlaget och sammanbrottet, som började 1917, var inledningen
till den andra epoken. Revolutioneringen av den konservativa staten
misslyckades och "man behöver en myt, bakom vilken de
tillbakakastade revolutionära energierna kunna dra sig tillbaka". Den gamla
förkrigsideologin hämtades fram och hela det ekonomiska och sociala
livet behärskades snart av reaktionen. De rent konservativa
elementen utsöndrades, men den gamla politiska konstellationen från före
kriget, en till synes nationell kapitalism och liberalism mot en
internationellt inställd socialism, fanns kvar, men de närmade sig
varann och ingingo en kompromiss och kunde på så sätt hjälpligt
regera staten några år. Den unga generationen stod hela tiden vid
sidan, men den organiserade sig och lät även här och där engagera
sig politiskt men fann egentligen ingenstans sin rätta miljö. Denna
epok kännetecknas av det industriella uppsving, som slog världen
med häpnad. Ur kaoset växte industri-Tyskland fram.
Så fortsatte utvecklingen till början av den nuvarande krisen, alltså
fram till 1929. Dittills hade den ena svindeln dolts av den andra,
tills det inte gick längre. Industri-Tyskland bröt samman och en
de "häktade direktörernas tid" följde. Den borgerliga liberalismen,
som behärskat andra periodens utveckling, fick under loppet av ett
par år dödsstöten. Det behövdes bara att någon fann det rätta
slagordet, och han kunde rycka med sig och politiskt aktivisera
ungdomen. Därmed äro vi inne i den nuvarande epoken, och hur den
slutar kan ingen profetera om.
Bakom denna schematiskt tecknade utvecklingslinje ligger en
mängd olika faktorer, som spela in, av både social och psykologisk
art. Förändringarna i den sociala skiktningen äro mycket stora.
Före kriget var den preussiske officeren en av de mest markanta
typerna i Tyskland. Denna kår rekryterades mest från den
östelbiska lantadeln, bland vilka en feodal anda var rådande. Den
bästa delen präglades av en plikt- och hederskänsla, som var ganska
stilfull. Genom att tillhöra militären en tid kunde även borgarnas
söner komma sig upp till lägre tjänstemannaposter, och genom de
intryck de fått av officerskårens anda blev hela deras inställning
statsbejakande och konservativ. Deras söner i sin tur fingo tillfälle
att studera och komma upp till de högsta posterna i samhället, och
på det sättet kom denna ända att få ett mycket stort inflytande över
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
