Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 30 april 1933 - Tysklands ungdom i revolt. Av Johannes Vikström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uppbars av de bästa inom det konservativa lägret, äldre officerare och
adelsmän, samt de idealistiska delarna av den borgerliga, akademiska
och arbetande ungdomen. Därigenom kom den explosionsartade
framgången för nationalsocialismen.
Den tyska ungdomen består i stort sett av tre grupper. Den
första är frontgenerationen, yngre frontkämpar som inte hunnit
inordna sig i det borgerliga samhället, innan de kommo ut till fronten.
De utgöra ungefär årgångarna 1890—1900. De drogo ut i kriget
uppfyllda av ideal, som snart krossades, när de ställdes inför den
brutala verkligheten. Där lärde de sig också kamratskap med andra
klasser. Men "vägen tillbaka" blev för dem den stora upplevelsen.
Under krigsåren hade de mognat till män och skulle nu åter bli barn,
ty det gällde för dem att börja från början. De betydde alls
ingenting. De "återvände" inte, de kommo till en fullkomligt
främmande värld, som de inte kunde inpassa sig i. De som strax förut
kallblodigt stått inför döden, måste börja som lärlingar i affärer,
skrapa med foten för byråchefer, hövligt knacka på dörrar och
skriva kontoutdrag. Hela deras natur stegrade sig inför detta, och
de blevo också snart nog till största delen uppsagda, undanträngda
av yngre, som inte hade deras hämningar, kort sagt: utkastade. "De
passade helt enkelt inte in i denna värld av konton, aktier,
dispositioner och — ihåliga människor." De förblevo utstötta och ur
deras led komma nu många av dem som ivrigast protestera mot den
bestående ordningen. Denna generation är icke längre så alldeles
ung och skiljer sig klart från den närmast följande gruppen, den
egentliga krigsungdomen, som omfattar årgångarna 1900—1908 eller
1910.
Dessa hunno aldrig göra någon insats i kriget, men de upplevde
det medvetet. De ha upplevat två stora kontraster, krigets heroiska
tid och sammanbrottet. Deras hjältar voro krigets, de växte upp
i frihet utan någon stark hand över sig, emedan fäder, bröder och
alla kraftfulla lärare voro ute i fält. "De fingo ostraffat stjäla
äpplen och krossa fönsterrutor och den åldrade poliskonstapeln kunde
icke skydda trädgårdsanläggningarna för deras fotbollsspel." De
hade ett försprång framför den närmast följande generationen
därigenom att de voro så pass långt komna i fysisk utveckling, att
hungeråren icke kunde göra dem obotlig skada. Denna generation
trodde in i det sista vad den officiella propagandan lärde — att
Tyskland skulle segra. Därför kom sammanbrottet för dem som en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
