Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, 30 maj 1933 - Förenta staterna och krigsskulderna. Av Sven G. Strand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
men vid skuldbetalningar av den storlek och art det här är fråga
om, kunna de endast göras i form av export av varor och tjänster
eller med valutor, vilka erhållas genom lån.
Det följer härav, att om gäldenärsnationen skall kunna betala,
måste den upprätthålla ett exportöverskott av varor och tjänster,
vilket i sin ordning förutsätter, att den kreditgivande nationen måste
importera mer än den exporterar. Även om denna process icke
behöver gå direkt mellan gäldenären och långivaren utan kan gå via
andra, så kvarstår dock det faktum, att gäldenärsstaterna måste ha
ett exportöverskott och U. S. A. såsom kreditgivare måste ha ett
importöverskott. Nu är det emellertid så, att den handelspolitik som
förts i Förenta staterna absolut förhindrar en betalning i form av
varor eller tjänster. Importen förhindras av en hög tullmur, medan
betalningen med tjänster omöjliggöres av lagar mot immigration och
utländsk sjöfart. Skuldbetalningarna ha därför skett genom
upptagning av lån på den amerikanska penningmarknaden.
Nettokapitalexporten från U. S. A. åren 1920—1930 för vilken motsvarande
utländska säkerheter ligga såsom grund utgjorde 6,172 milj. doll., vilket
var tre gånger så mycket som krigsskuldsbetalningarna under
samma tid — 1,888 milj. doll. Enda resultatet har således blivit en
minskning av regeringsskulderna genom en ökning av den privata
skuldsättningen.
Diskussionen om krigsskulderna har blivit oerhört livlig i U. S. A.
på senaste tiden, och allt flera röster höjas för deras avskrivning.
Det framhålles, att den ökade direkta belastningen av 2,2 doll. per
innebyggare och år, som skulle bli en följd av en avskrivning, mer
än väl skulle kompenseras av en förbättring i det allmänna
affärsläget. Man pekar på de» hastigt sjunkande exporten såsom oroande
följdföreteelse av krigsskulderna. De som anse, att U. S. A. är i
sin fulla rätt och bör kräva betalning intill sista öret, äro dock
alltjämt talrika, men otvetydiga tecken tyda på en markerad
omsvängning i den allmänna opinionen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
