Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:r 7, 30 juni 1933
- Teater. Av Nat Ellgar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
TEATER
Av NAT ELLGAR.
Det vill skarpa kryddor till för att i vårt filmhärjade tidevarv
göra ett teaterstycke omskriket världen runt. Aromen måste sticka
i näsan på långt håll, tvärs över världshav och kontinenter. På så
sätt kom Guds Gröna Ängar av amerikanen Marc Conelly till
Dramaten och oss. Att stycket ända se’n två år är utspelat i U. S. A.
bevisar bara de ideella kommunikationernas relativa långsamhet.
I en rad högst egendomliga scener får man här till livs hur
negerbarnen i de amerikanska sydstaterna föreställa sig bibliska historiens
händelser i verkligheten. Det blir på många ställen daltigt med
besked men daltigheten är bara den löjliga frånsidan av en verkligt
sublimt rörande naivitet. I ordets högre mening. Att få sådant
njutbart för en på sceniskt och filmatiskt raffel övermättad
nutidspublik är lika mycket tur som skicklighet. Författaren själv lär inte
heller kunna hämta sig från sin förvåning över den fenomenala
lycka detta stycke gjort.
Orsaken tycks vara enkel nog. "Ängarna" är framför allt mycket
god teater. För en mycket god regissör. Kan ett teaterstycke bara
sätta en regissörs fantasi riktigt i gång, är dess öde avgjort. I det
här fallet finns åtminstone stoff så det förslår. Färggrant,
dramatiskt, spännande. Ämnet är också så allom bekant, att varje publik
i världen ser den enklaste situation med igenkännandets leende.
Precis som på en modern revy. Ämnets aktualitet är tillrättalagd redan
från början. Författaren har bara att beställa om litet pikant
om-diktning: tillägna sig negerbarnsfantasin. Se där hans skickliga insats.
Man hann komma i och ur stämning flera gånger om under den
långa bibliska kvällen. Så mycket högt och lågt, allvarligt och
burleskt, rörande och löjligt, gudligt och busigt får man sällan
uppleva i samma andetag. Att "Ängarnas" rätta jordmån är på
sydligare och västligare breddgrad (från oss räknat) är självklart: i
Amerika känner man till miljön precis. Oss nordbor angår
alabamanegrernas uppfattning om bibelhistorierna rent ut sagt ganska litet.
Cyrano de B erg er ac är ett dramatiskt poem av en poet om en
poet. Den verklige Cyrano (1600-talet) var i levande livet
rimsmi-dare och fäktare, precis som på scenen, och hade en näsa, om
möjligt ännu längre än scenanvisningarnas. Hans näsa var så stor, så
otymplig, så grotesk, att man ovillkorligen utropade: det är inte
sant, det är omöjligt, när man såg den — förtäljer en samtida. Utom
näsa hade han alla de dygder och odygder, varmed Rostand utrustat
honom. Hur oemotståndligt för Rostand, denne poetiske rimsnobb,
att göra teater av denna teaterfigur?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 16:37:26 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tiden/1933/0349.html
