Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:r 7, 30 juni 1933
- Från läsarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
FRÅN LÄSARNA
Spekulation, engrosprisfall och depression.
Skulle det verkligen ha varit önskvärt att de tendenser i fråga om
förvärvsbegär och förvärvsmetoder, som utvecklade sig i det stora krigets
jordmån och sedan efter några korta deflationsårs skakningar åter togo
fart under »efterkrigstidens högkonjunktur», fått fritt tillväxa under ännu
en följd av år utan att avbrytas av den s. k. världsdepressionen? Hur
sågo dessa tendenser ut? I det av krigsvinster översvämmade Amerika
hade exempelvis spekulationsraseriet under 1928 och 29 hunnit så långt,
att nästan varenda människa spekulerade i börspapper, d. v. s. försökte
skaffa sig en arbetsfri, hälst oskäligt stor inkomst genom kursstegringar!
I det krigsskadade och skuldsatta, ja egentligen ruinerade och
bankruttmässiga Europa uppehöll man under denna efterkrigskonjunktur skenet
och ville icke stå tillbaka för det nya finanslandet i väster ens i fråga
om börsspekulationer. Det spekulerades på alla europeiska börser i en
omfattning, som endast krigshögkonjunkturen under 1917—18 sett maken
till, än uppåt efter de amerikanska börssignalerna och än nedåt efter de
onda rykten, som då och då sipprade ut om någon detalj i den europeiska
ekonomins verkliga ställning.
I detta läge kom det förr eller senare naturligtvis oundvikliga fallet
i dessa uppskruvade aktiekurser, dessa hastigt uppblåsta värden, som ett
brev på posten, det man visserligen borde ha varit beredd på och rent av
väntat, men som nu i ruset och festglädjen slog ned som en blixt. Och
när åskvädret väl en gång brutit ut spred det sig hastigt vida omkring
och härjade tills icke blott alla luftslotten — eller kanske lika gärna
lustslotten — voro nedbrända, utan även många solida byggnader började
antändas i takåsen. Och då »delägarna» i dessa slott och byggnader nu
räknades i miljontal i de större länderna, och då plötsligt många av dem
sågo sig helt ruinerade, andra tillbakaflyttade till tidigare mera enkla
ekonomiska villkor och alla — även icke-spekulanter — skrämda och manade
till försiktighet och indragningar, då kom varuprisfallet genom minskad
efterfrågan som en förklarlig följeslagare i börsåskvädrets spår.
Emellertid hade det redan före detta åskväders utbrott brunnit lite
smått här och var ute i odlingarna och på sädesfälten. Odlare och
jordbrukare voro redan i någon mån mattade genom dessa förluster, och då
börsåskvädret påskyndade nedgången i priserna på deras produkter,
minskade de i sin tur den allmänna efterfrågan på fabriksalster av
mångahanda slag, därigenom påskyndande en fortsatt nedgång i dessa. Och då
priserna sålunda sjönko och efterfrågan minskades hos fabrikerna,
tvingades dessa genom det förstnämnda förhållandet till ökad rationalisering
och genom det sistnämnda till minskad produktion. Och båda dessa saker
verkade var för sig minskning i arbetsstyrkan d. v. s. arbetslöshet inom
fabriksarbetarnas läger.
Så förklarar man ju i allmänhet och säkerligen med rätta depressionens
uppkomst; så blev profithungern och spekulationen den osunda atmosfär,
som denna gång väckte den slumrande depressionsbacillen till liv,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 16:37:26 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tiden/1933/0370.html
