Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:r 8, 31 juli 1933
- Från läsarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
FRÅN LÄSARNA
Medmänsklig moral.
Sent omsider borde man på borgerligt håll inse, att den socialistiska!
arbetarrörelsen är något annat än organiserad avundsjuka. Att denna
rörelse fastmer har sin ryggrad i ett djupt rättsmedvetande och en hög
moral. Benägenheten att hellre söka fel än förtjänster hos samtid och
medmänniskor är kanske naturlig, men ingen med öppna ögon och ärligt
omdöme kan i detta nu förneka bristfälligheten i en samhällsordning,
som låter miljoner människor lida nöd på grund av överflöd på
livsförnödenheter. Ingen kan heller förneka det berättigade i de svältande^
massornas missnöje med detta tingens tillstånd.
Allt samhällslivs grundsats är det ömsesidiga tjänandet. Varje
kränkning av denna grundlag lösgör nedbrytande tendenser, som i kulturens
namn till varje pris måste undertryckas. En medborgare, som likt Kreuger
spelar hasard med en massa människors liv och lycka som insats, är midt
sagt samhällsfarlig. Vår tid är som ingen annan social. Man har all
rätt att i detta sammanhang kalla den socialistisk. Som aldrig förr
behöver människorna varann inbördes. Ingen kan avskilja sig från
gemenskapen utan att själv gå under eller tillfoga simfa medmäniniskor
skaida. Vi ser, hur i dessa dagar arbetarrörelsens krav på allmän
medborgerlig solidaritet och på överbyggandet av den ödesdigra klyftajn
mellan politisk och ekonomisk demokrati, hur dessa djupt moraliska
krav måste bereda sig till en tvekamp på liv och d5d mot kapitalismens
hänsynslösa hävdande av den fria företagsamheten och dess
förutsättningar.
Om man medveten om moralpredikantens alltid impopulära roll
tillvitar sin samtid som ett livsfarligt lyte en genioimgående brist på moral,,
så bör man fråga sig två saker. För det första, vilken oirsaken kan
vara till denna brist. Och för det andra, vad man skall tänka sig som
underlag och innehåll i en ny tids moral.
Det moraliska underlaget för västerländsk kulturutveckling sedan vår
tideräknings början har tvivelsutan varit kristendomen, och den är det
nog ännu, fast vi har lätt art förbise detta förjiålliande. Ävejn där
kristendomen var vidskepelse, innebar den ett otroligt starkt moraliskt*
rättesnöre i det mänskliga samlivet, därigenom att den sträckte
antevars-medvetandet ut över medellivslängdens perspektiv. För Ivar Kreuger
syntes sannolikt revolverkulan som den absoluta befrielsen från allt
ansvar. Hade han varit vidskeplig nog att tro på ett helvete, hade
befrielsen genom självmord varit mindre lockande.
Det låge nu nära till hands att anta, att samtidens moraliska1
sammanbrott i hög grad grundar sig på kristendomens slappnade grepp ohi
människosjälarna. Kristendomen som historiskt begrepp, som ett av
det officiella prästerskapet förvaltat arv av gudomlig lag och gudomliga
nådemedel, är starkt komprometterad. Men det vore förhastat att
utifrån det statskyrkliga prästerskapets på det hela taget reaktionära
roll i det politiska livet frånkänna kristendomen som idérörelse varje
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 16:37:26 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tiden/1933/0418.html
