Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8, 31 juli 1933 - Från läsarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Från läsarna 415
värde i samtid och framtid som moraliskt underlag för en utveckling
mot en bättre samhällsordning.
Inför den pockande uppgiften art förbättra den mänskliga
samlevnadens betingelser kan man säga, att två olika vägar står öppn4. Den
ena vill förbättra de materiella förutsättningarna och genjom bättre och
jämnare behovstillfredsställelse säkerställa medborgarnas trygghet och’
trivsel. Det är de politiska reformernas väg. Den andra vägen går
genom människohjärtana. Det är moralens och religionens väg. Men
här som så ofta annars är en förening av motsatserna nära till hands.
Det är just denna förening och sammangjutning av motsatser, som
betingar all utveckling.
Politik och moral får inte vara främmande för varann. En moral,
som inte omsättes i praktisk reformsträvan är lika värdelös som en
politik, som inte känner moraliska förpliktelser.
En av de viktigaste direkta orsakerna till tidens moraliska anarki tortie
vara den oerhört hastiga tekniska utvecklingen, som handikapat
lagstiftningen och hindrat överblicken och behärskningen av den alltmjer koim*
plicerade produktionsapparaten. Det ursprungliga rättsmedvetandet,
själva den instinktiva känslan av rätt och orätt, har avtrubbats, och
rättsskipningen har ofta nog urartat till ren advokatyr. Det är
siocialis-mens stora uppgift att söka hejda denna ödesdigra moraliska urartning
genom att i tanke och handling hävda de mänskliga värdena gentemot
maskiner och privat profitbegär och att återknyta rättskänslan till sunda
sociala instinkter.
Man kan säga, att en enskild handling i och för sig varken innebär
rätt eller orätt. Den kan befinnas brottslig först när man tar hänsyn
till dess följder för den handlandes medmänniskor. Samvetet kan ur
denna synpunkt betraktas som en social instinkt. För en mördare själv
kan hans handling synas innebära en självklar rätt. I ett dylikt fall är
det allmänna omdömet enhälligt, att lagen måste oskadliggöra den
handlande. Men det finns många fall, där det inte är så lätt att komma
överens om vad som är rätt och vad som är orätt.
I den fria företagsamhetens samhälle är den enskildes rätt och
rörelsefrihet på det ekonomiska området nära nog obegränsad. Och vi har
här som så ofta annars tillfälle att fastslå, hur obegränsad frihet leder
till en ofrihet, som förlamar all rörelse. I själva verket bildar
medvetandet om detta allt mer skärpta inre motsatsförhållande i det
privatkapitalistiska systemet den egentliga utgångspunkten i den socialistiska
samhällskritiken. Vi har sett, hur den enskildes ohämmade
handlingsfrihet inom det ekonomiska livet lett till regelbundet återkommande
kriser och socialt sammanbrott. Det finns folk, som inför detta
förhållande flyr till diktaturen i tron, att bära en enda stark hand kan
ställa allt till rätta igen. Denna flykt är feg. Lika feg siam
uppfattningen, att det ekonomiska livet ensamt skulle gäcka mänsklig
organisationsförmåga. Allt detta bottnar i falsk mindervärdighetskänsla och
innebär ett lika farligt överskattande som underskattande av det
mänskliga. Man tror på en endas eller ett fåtals ofelbara omdömie och
förnekar en framkomstväg över socialt samförstånd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
