Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 9, 31 aug. 1933 - Populär socialpsykologi i Sverge. En kritisk granskning. Av Torsten W. Gårdlund.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Populär socialpsykologi i Sverge 443
och utvecklingstanke (s. 86.) vinner man nog på att begrava under
tystnad. Analysen av gruppkänslan, som påstås vara dominerande
endast hos de primitiva men icke hos kulturfolken är knappast riktig,
(s. 90.) Gruppkänslan, släkt- och familjesolidariteten har funnits hos
kulturfolken sedan århundranden. Först under inflytande av den
ideologiska strömkantring, som följde i industrialismens spår, började
den att allmänt luckras upp och ersättas av individualistiska attityder
och vanor. Om man nu skall avfärda ett invecklat problem med
oprecisa förutsättningar och ett generellt omdöme!
Att tillgripa den ofullständiga och hypotetiska psykologiska teori
vi nu disponera över, för att demonstrera den ena eller andra sociala
institutionens nödvändighet eller förträfflighet är en medveten eller
omedveten vantolkning. Det finnes f. n. absolut intet som tyder
på att "den mänskliga naturen", detta ursprungliga knippe av
osammanhängande och planlösa reaktioner, reflex- och instinktbanor och
organstrukturer på ett lättare eller bättre sätt skulle kunna infogas i
vissa bestämda institutionella former än i andra av de förefintliga
eller möjliga. Att påstå, att vi ha "avgörande (sic!) psykologiska
skäl, som tala för familjens bibehållande såsom den primära sociala
enheten, samhällets urcell" (s. 98.) är förfalskad politik och ett
slarvigt ställt problem. Åtminstone äro de gränser inom vilka de sociala
och institutionella kraven på organismen måste röra sig, om icke
psykiska svårigheter skola uppstå, så vitt man kan se av de sociala
formernas relativitet och olikhet, mycket vida. Därmed är ingalunda
sagt att några gränser icke existera eller att de aldrig överskridas.
Efter de intelligenta gränsdragningar mellan vetande och
värdering inom olika vetenskaper, som under senare år gjorts i vårt land,
bör nog Dr. Ahlberg för framtiden räkna med en i dessa frågor
ganska sofistisk läsekrets. Vad som i det kritiserade arbetet gives i detta
problem synes vara i allmänhet ohållbart. Det verkliga problemet
gäller nämligen inte för eller emot värdeomdömen i vetenskapen. Den
brännande frågan är i stället: Hur skola vi inordna
livsåskådnings-premisserna i vetenskapen så att vi ha dessa värde premisser i vär
hand och de ur någon bestämd intressesynpunkt äro relevanter? Lösa
vi inte det problemet, komma nämligen värdeomdömena på bakvägar
som obegripliga, irrationella faktorer in i vetenskapen och
kommendera snart vårt tänkande. Hos Dr. Ahlberg kommer detta bl. a. fram
i vissa metafysiska begrepp: sociala funktioner, utveckling, samt i
fastslåendet av en social form, där val mellan flera kan ske.
Dr Ahlbergs synpunkter på nationens och nationalkänslans
psykologi äro icke lämpliga att bedöma som vetenskapliga, psykologiska
omdömen. På samma sätt förhåller det sig med kapitlet om
samhällsklassernas psykologi. Det rör sig här om allmänna, oklara
påståenden, vilka icke ställts som hypoteser för en verifierande empirisk
forskning. Måhända är det ur humanistiska synpunkter "intressant",
någon metodisk socialforskning är det i varje fall icke.
Detta har avsetts utgöra en enbart till saken seende kritisk gransk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
