Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 9, 31 aug. 1933 - Populär socialpsykologi i Sverge. En kritisk granskning. Av Torsten W. Gårdlund. - Svar på kritiken. Av Alf Ahlberg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ning av Dr Ahlbergs Social psykologi. Jag ämnar här icke avrunda
min kritik med en utförlig subjektiv värdering av denna bok. Men
den förhoppningen vill jag i detta sammanhang uttrycka, att den
populärvetenskap, som idag nyttjas inom vår folkbildningsinstitution,
måtte upptagas till en lidelsefri, klar och balanserad kritik. Ty i
folkbildningens eget intresse bör populärvetenskapen ha rätt till
samma förmån som den akademiska vetenskapen: att ständigt föras
framåt av en fördomsfri och saklig argumentering.
Nu några ord om vad man hade kunnat önska att finna i en bok
med denna titel. Jag anser visserligen icke, att gränserna mellan
olika vetenskaper kunna dragas med linjal. En bekant psykologs svar
på frågan vad han ansåge psykologins arbetsfält vara: "P-sykologin
är den vetenskap som studeras av en grupp folk, som kalla sig
psykologer", rymmer mycken god vetenskapsteori. Men även om
gränserna äro vaga och större delen av de hyllmeter, som skrivits om vad
som bör räknas till olika vetenskaper äro ganska värdelösa, så har
dock arbetsfördelningens lämplighetssynpunkt dragit vissa diffusa
gränser. Ur denna synpunkt är det uppenbart, att Dr Ahlbergs Social
psykologi upptagit problem, som vanligen räknas till den
ovetenskapliga livsåskådningsfilosofin, historien och sociologin, samt att flertalet
av socialpsykologins centralproblem lämnats utanför.
Alla de intressanta problem, som behandlats i den amerikanska
’’personality"-psykologin, i attityds- och opinionsproblemen med dess
mångfald av metodologiska och beskrivande aspekter, i den sociala
konfliktens och kontrollens psykologi, i övertygandets psykologi, i den
experimentella gruppsykologin samt slutligen i den
statistiskt-behavioristiska moralpsykologin, ha icke introducerats hos den svenska
läsekretsen, vilket är att beklaga.
Jag vill minnas, att Heinrich Rickert en gång sagt, att filosofins
framtidsväg må gå "zwi-schen Schwärmerei und Spezialistentum."
Alf Ahlbergs Social psykologi har genom att negligera den
omfattande och djupgående produktionen av de socialpsykologiska
specialisterna hamnat betänkligt nära svärmeriet.
SVAR PÅ KRITIKEN.
Ovanstående av hopplös begreppsförvirring, benhård dogmatism
och självsäkerhet präglade "kritik" av min Social Psykologi kan icke
föranleda mig till något ingående bemötande. Jag skulle för ett
sådant först och främst nödgas ge författaren en lektion i
vetenskapslärans första grunder, och jag förmodar, att tidskriften Tiden
icke kan anses som rätt forum för en sådan.
När internationellt erkända forskare av sådan rang som Freud,
Sombart, Scheler, Spranger, McDougall av den ärade kritikern
avfärdas med några naiva speglosor, kan ju min ringhet i grunden vara
glad att ha blivit relativt hyggligt bemött. Om hçrr Gårdlund nöjt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
