Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 9, 31 aug. 1933 - Litteratur - Fredrik Böök: Resa till Schweiz. Fredrik Böök: Hitlers Tyskland - Edgar Mowrer: Tyskland vrider klockan tillbaka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uttryck. Den nazistiska politiken bedömes ständigt i relation till
ententepolitiken, enkannerligen Versaillesfördraget, och vad som i senare fallet;
betecknar övermåttet av ondska och perversitet (ett ord som Böök nyttjar
mycket ofta) är i det förra fallet berömligt; det gäller dock identiska
handlingar. Sammalunda ock beträffande nazismen kontra demokratin.
Bööks mannamån kan bli fullkomligt sublim; när han sålunda på sid. 158
talar om att man måste bedöma idéerna efter deras praktiska resultat och
sedan räknar upp den västerländska demokratins försyndelser faller det
honom inte ett ögonblick in, att hela anklagelsekakan ju också gäller
nazismen. »Den västerländska demokratin», säger han, »förde krig på ett
avskyvärt sätt; till den materiella förstörelsen och den fysiska
grymheten lade den lögnpropagandan och den brutala hetsen, genom historiska
förfalskningar, som den i fredsinstrumentet påtvingade den besegrade,
och genom hätska svartmålningar skapade den en förgiftad atmosfär, som
för långa tider omöjliggjorde Europas återvändande till förnuft och
jämnvikt.» Inställningen går igen i många små stilistiska underfundigheter:
engelsmännen »vrålade» om att hänga kejsaren, men nazisterna »tala» om
att låta huvudena rulla. Det kan man kalla skillnad.
Det har sitt behag att jämföra Bööks Hitlerapologi med det porträtt
han schwungfullt smäller upp av Lenin i Resa till Schweiz. I
ragnaröksstämning för Europas vidkommande vandrar han omkring i Zürich och
letar efter Leninminnen; han har många subtila funderingar om huruvida
Lenin gillade den hederlige skomakarmästare hos vilken han bodde i
exilen, han lägger till och drar ifrån och kommer slutligen via ett
Tegnércitat (Ser du, kring den starke anden ete.) från till klarhet: »Är
den lille tataren, när hans gestalt avtecknar sig mot historiens nattliga
stjärnhimmel, välvd över Kreml, mindre än den lille korsikanen, som
också bivackerade där, medan hans öde fullbordades? Mig förefaller han
större, strängare, renare. Blodigare är han i varje fall icke.» Lenin,
förklarar Böök i en omskrivning, framtvingade den borgerliga
världsåskådningens förnyelse i anda och sanning med sitt lidelsefulla
förnekande av samma borgerlighet i dess urartning. Han är sålunda här åter
inne på funderingarna om välsignelsen av en kulturbolsjevism till
räddande av de borgerliga värden, vilka han finner vara omistliga. Dessa
värden är det nazismen slagit vakt om — Böök talar med rörelse om den
sunda borgerliga kärnan i nazismen, och i Hitlerbokens slutord kan han
oreserverat bekänna sin tro på tredje riket.
Böök vid Hitlers fötter, kulturmannen knäböjande för kulturignoranten
— det är en syn som kan besticka för sin fantastiska otrolighets skull.
Men i grunden är den ruskig.
H. Bd.
Edgar Mowrer: Tyskland vrider klockan tillbaka. Tidens förlag. Kr. 4:75.
Den amerikanske journalisten och skriftställaren Edgar Mowrer är en
mycket talangfull författare. Han skildrar dramatiskt och spirituellt
utvecklingen i Tyskland från revolutionen 1918 till katastrofen i år,
förklarar och kommenterar på ett fängslande sätt. På somliga punkter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
