Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:r 10, 30 sept. 1933
- Är demokratin i fara i de demokratiska länderna? Av Nils Andersson.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ÄR DEMOKRATIN I FARA I DE
DEMOKRATISKA LÄNDERNA?
Av NILS ANDERSSON,
Demokratins möjligheter att hävda sig i en tid som denna, då
diktaturen till synes går segrande fram över världen och trampar
ner folkens frihet med brutala knektstövlar, diskuteras livligt. Det
är helt naturligt. Den som står må se till att han icke faller.
Demokratin är trängd, det kan ej förnekas. Men händelserna i Tyskland
bevisa icke så mycket. Överhuvud är att märka, att där demokratin
satts ur spelet, har den icke spelat någon mera långvarig roll. Den
första reaktionen efter kriget blev i de gamla autokratiska staterna
en bekännelse till demokratin, men det var mera en läpparnas än
en hjärtats bekännelse. Det är lärorikt att studera, hur Tyskland i
ett slag skaffade sig världens yppersta demokratiska författning.
Det verkar nu efteråt nöddop, en omvändelse under galgen. Så
länge den kejserliga hären stod segerrik långt inne i Frankrike var
det liktydigt med landsförräderi att tala om en fred utan landrov,
men så fort krigslyckan vände sig gällde det att skyndsamt anropa
president Wilson, den store demokraten, om en rättfärdig fred, och
inför dennes krav hade man ingenting annat att göra än att skapa
till en prima demokratisk författning. Ett ögonblick hängåvo sig
tyskarna tydligen åt ideella drömmar om en ny och bättre värld.
När de äntligen gått med på de demokratiska principerna borde det
vara slut på all misstro och fiendskap nationerna emellan. Men när
segermakterna icke visade sig vara så ädla som tyskarna begärde att
de borde vara — och som tyskarna, om de hade segrat, näppeligen
skulle ha visat sig vara — svalnade hastigt nog entusiasmen för
demokratin, och den gamla militaristiska andan fick åter
övermakten. På liknande sätt har den demokratiska dräkten fallit av
andra nationer, som mer eller mindre påtvingats densamma men som
saknade demokratiska traditioner. Vad som skett är blott att
demokratin åter trängts tillbaka till de oaser, där den funnits tidigare:
Frankrike, Belgien, Holland, Schweiz, England, de nordiska
länderna. Ett nyförvärv för demokratin är Spanien, men framtiden
får utvisa om där verkligen finnes jordmån för folkstyrelsens idé.
Inför detta faktum bör man känna sig lugnare i fråga om demo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 16:37:26 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tiden/1933/0488.html
